”Finlands skarvpolitik påverkar Sverige”

Närbild av en skarv.
I Sverige beräknar man att det finns över 200 000 skarvar. En del tycker att hotet från säl och skarv överdrivs, andra att kvoterna för skarvjakt borde öka för att rädda fiskbeståndet. Foto: Pixabay

I Sverige har det redan under många års tid varit tillåtet med skarvjakt för att skydda fiskbeståndet. Att skarven är fridlyst i Finland, och därmed inte får jagas, påverkar även Sverige. Det säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

— Ur svensk synvinkel är det allvarligt att Finland är så restriktivt när det gäller jakt. Finska skarvar är ett problem i Sverige under höstarna. De flyger längs svenska kusten innan de tar sig söderut, säger han.

Därför är skarvfrågan något som de nordiska länderna borde lösa gemensamt, säger han. Förra året efterlyste en nordisk arbetsgrupp en gemensam förvaltning av skarven i Östersjön.

— Skarvar som söker föda i danska åar om vintern kommer till exempel från Sverige. Vi i gruppen är eniga om att det vore bra att samordna skarvförvaltningen internationellt, sade SLU-forskaren Maria Ovegård då.

I fjol gick också finländska och svenska EU-politiker ihop för en gemensam skarvpolitik. I en insändare med rubriken ”Rädda Östersjön och fisket – skjut skarven” i Aftonbladet skriver Nils Torvalds (SFP) och Fredrick Federley (C): ”Skarven är extremt livskraftig i både Finland och Sverige, trots det agerar nationella myndigheter i Sverige och Finland fortfarande kontraproduktivt som om denna invasiva fågel vore hotad”.

”Allt större stöd för åtgärder mot skarven”

I Sverige har skyddsjakt på skarv pågått i många år. Genom den så kallade skyddsjakten försöker man bland annat skydda gädda och abborre. Hur många skarvar som får skjutas varierar stort mellan länen, men det finns allt större stöd och acceptans för att göra något åt skarven, säger Lunneryd.

— Det kommer att accentueras ytterligare med tanke på att det är totalt fiskestopp på torsk i de södra delarna av Östersjön. När vi ska reglera miljöproblemen i havet kan vi inte bara titta på människan utan också på hur olika arter påverkar fiskbeståndet. I dag äter skarv och säl mer fisk än vad människan gör.

Yrkesfiskaren Karl Gustav Ottosson tycker att kvoterna för skyddsjakt borde vara högre. I Kalmar län finns 70 000 skarvar och fem procent av dem får skjutas

— Sedan jag började fiska har skarvbeståndet fullständigt exploderat. I Kalmar län äter de 35 ton fisk per dag. Om vi inte gör något åt säl och skarv så blir ingen fisk kvar i Östersjön, säger han.

I Norden måste vi tillsammans bestämma hur vi ska förvalta skarven, vilka metoder vi använder och vems ansvar det ska vara att utföra skarvjakten, säger Lunneryd. Dessutom måste man stödja projekt som vill göra skarven till en resurs, till exempel som matfågel. På Åland har Pub Niska redan serverat skarvpizza.

— Vi borde visa att skarven visst är en ätbar fågel. Jag äter upp all skarv jag skjuter och det är det bästa rökta köttet jag prövat.

Läs även: Djup oenighet inom skarvarbetsgruppen – två månader kvar innan alla ska skriva under en gemensam skarvstrategi

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*