Fornfynd har gjorts i Korpo — gamla kajkonstruktioner och stenugnar från ryska flottans operationer

Karta över inventeringsområdet.
Inventeringsområdet 2018-2019. Bild: Marcus Lepola

Korpo Hembygdsförening har gjort en fornminnesundersökning i området runt Kuggviken i Korpo.

Undersökningen har utförts av Marcus Lepola, forskare på Finlands sjöhistoriska museum.

Han har undersökt området under hösten 2018 och våren 2019.

– Det finns massor med kulturhistoria att ta del av i Korpo. Vi visste att det finns möjlighet till fynd där som är specifika just för skärgården och därför påbörjades en närmare undersökning, säger Lepola.

Rapporten över fynden kommer att presenteras för allmänheten på lördag klockan 15 på Korpo Hembygdsmuseum.

Marcus Lepola närbild
Forskningledare Marcus Lepola har arbetat som museiforskare vid Pargas stads museer och forskar nu vid Finlands sjöhistoriska museum. Foto: Marcus Lepola

Tomtningar och kajkonstruktion

Undersökningen har gett resultat och flera nya fynd har gjorts.

Bland annat lämningar av tomtningar har påträffats på området.

Tomtningarna utgörs av grunder och rester av primitiva byggnader där bland annat flera generationer av sockensmedar haft sitt tillhåll sedan mitten av 1700–talet .

Ett annat fynd som har gjorts är två kajkonstruktioner.

En av kajerna vet man att användes ända tills 1500-talet, då landhöjningen förstörde den.

Marcus Lepola närbild
En gammal kajkonstruktion vid Kuggviken vid Korpo hembygdsmuseum. Foto: Marcus Lepola

Betydande fynd

Ryska stenugnar är det mest betydande fyndet i området.

Under den nu aktuella inventeringen upptäcktes ytterligare 10 ryssugnar i anknytning till tidigare kända ugnklungor i Korpo, samt sammanlagt 15 hittills okända ryssugnar.

Bland de nya fynden finns en hittills okänd typ av ryssugn, en ugn av natursten med tre eldningskammare som upptäcktes vid Näset.

Ryssugnar härstammar från den ryska flottans operationer i den finländska skärgården på 1700-talet.

Det var under den stora ofreden som de ryska infanteristyrkorna transporterades med galärflottan till Finland.

Att det finns stenugnar i Korpo tyder på att galärflottan har legat för ankar där.

Det finns även spår på havsbotten av förtöjningspålar som har använts av flottan.

– Fiskarna härifrån har berättat att de känner att sjöbottnen är ojämn när de lägger nät. Kuggvikens mynning är något jag är intresserad av att undersöka närmare.

– Jag fortsätter gärna forska i 1700–talets spår, det är den tidsperioden de flesta av våra fynd kommer ifrån, säger Lepola.

Ryssugn
Välbevarad ryssugn från Korpo. Foto: Marcus Lepola

 

En kommentar

  1. Kanske inte så värst många nya bronsåldersgravar – en möjlig järnålders rös har nog dykt upp men tolkningen är osäker. I området finns nog två kända bronsåldersravar men de är inte nya fynd. Däremot är spåren efter 1700-talets konflikter mera betydande i denna studie samt den gamla hamnplatsen och byggnaderna i anknytning till den nere vid Kuggviken. Bland annat har flera generationer av sockensmedar haft sitt tillhåll nere vid Kuggviken sedan mitten av 1700-talet. ÅU glönde dessvärre nämna Svenska kulturfonden och Korpo Sparbanksstiftelsen med vars bidrag denna forskning genomfördes.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*