Fokus på det som är rätt i stället för det som är fel — Katedralskolan satsar på positiv psykologi
Den positiva psykologin fokuserar på en individs styrkor istället för hans eller hennes svagheter. ÅU-foto
Tänk dig att du skriver ett prov i matematik. Du har övat och gör ditt yttersta för att klara alla uppgifterna.
När du får tillbaka provet har läraren ritat röda kryss eller bockar vid hälften av uppgifterna. Det du ser är att du gjort många fel.
Att hälften av uppgifterna blev rätt uppfattar du inte.
Men tänk om hälften av uppgifterna fått gröna bockar istället? Då hade du kanske tänkt att så många uppgifter trots allt blev rätt och det i sin tur hade kanske påverkat din lust och förmåga att öva på de uppgifter du bommade på?
Lärarna måste kunna mera om positiv psykologi
I Katedralskolan används visserligen vare sig röda eller gröna bockar längre, men på samma sätt som i många andra skolor är utgångspunkten ofta i vad som är fel, i stället för tvärtom, i det som är rätt.
Det här vill rektor Marianne Pärnänen ändra på.
– Lärarna måste kunna mera om positiv psykologi och positiv pedagogik. Ända från början blir eleverna i skolan i alltför hög grad bara tillrättavisade. Följden blir att elevernas kreativitet och möjligheter att växa till de människor de vill bli, minskar, säger Pärnänen.
Arkiv/Monica ForssellRektor Marianne Pärnänen kom första gången i kontakt med positiv psykologi på ett seminarium i Kina år 2010. Foto: Monica Forssell
Många gymnasiestuderande lider av utmattning
Enligt en rapport från Undervisnings- och kulturministeriet 2017 har utmattningen bland gymnasiestuderande ökat kraftigt under de senaste åren. Nästan 20 procent av flickorna i gymnasiet lider av utmattning och cirka 10 procent av pojkarna.
I samma rapport konstateras att gymnasiestuderande i dag utgör den första generationen i Finland som upplever mera stress än sina föräldrar och att ångest, stress, uppgivenhet och trötthet utgör en stor del av ungdomarnas liv.
Enligt Pärnänen mår Katedralskolans studerande relativt bra.
– Men vi ser samma trend här som på annat håll. Det är fler och fler som mår sämre. Jag tror inte att man ska tänka att det här övergående utan nu måste vi försöka bromsa upp det här så att det inte exploderar, säger Pärnänen.
En del vill inte alls komma till skolan
Att det på skolan finns fler än tidigare som mår dåligt märks i ökade inlärningssvårigheter, att studerande kan uppleva ångest och stress inför provsituationer och att skolan i sig kan framkalla sådan ångest att man inte alls vill vistas i skolan.
Och orsakerna är många: Snedvridna ideal som sprids via sociala medier, krav och förväntningar på hur man ska se ut, vad man får äta och vad man ska bli. Krav hemifrån, från skolan, från kamrater, från medier och så vidare.
Också det faktum att det talas en hel del om stress och illamående kan bidra till att fler känner igen symtomen.
Kattan deltar i stort gymnasieprojekt
Ett led i att jobba för att studerandena ska börja må bättre är att Katedralskolan nu går med i projektet Studera Starkt.
Det är ett nytt forskningsprojekt kring välbefinnande i gymnasier. Projektet leds av Åse Fagerlund, filosofie doktor, neuropsykolog och psykoterapeut och handlar om att bygga upp en gymnasiekurs som stärker välbefinnandet och minskar stressen hos gymnasiestuderande.
Nio gymnasier i Svenskfinland har gått med i projektet och Katedralskolan är alltså ett av dem.
Projektet kommer i gång på allvar först nästa vår då 3–5 av Katedralskolans lärare kommer att gå en kurs i positiv psykologi, men redan nu försöker Pärnänen plantera det nya tänkesättet bland lärarna.
– Alla har styrkor. Varför inte fokusera på dem i stället? Ta fram det goda istället för att peka på bristerna. Om man bara får höra om det man inte är bra på börjar man tro att man inte är bra på än det ena och än det andra. Varför inte istället sträva efter få studerande att tänka i banor som ”jag kan det här” eller ”jag kan inte det här så bra ännu men jag kan lära mig”.
Men ska lärarna bara berömma hela tiden?
– Nej, det handlar om att vara uppmuntrande i stället för nedslående, förklarar Pärnänen. Responsen ska vara sådan att den som får responsen orkar försöka på nytt, och på nytt och på nytt.
Välmående och inlärning hänger ihop
Efter att lärarna utbildats kommer studerandena att erbjudas en kurs i välmående och stresshantering. Den här kursen ordnas hösten 2021 och tanken är att kursen också ska bidra med forskningsmaterial kring sambandet mellan kortisol och stress.
När Pärnänen pratar om positiv psykologi gör hon det med stor inlevelse. Hela samhället behöver tänka om – också skolan, för allt hänger ihop: Bara om man mår bra orkar man lära sig.
– Om man sitter och är rädd eller orolig hela tiden så tar man inte till sig av kunskap. När man känner sig trygg med kompisarna och lärarna i klassen, då kan man slappna av och då öppnar man upp sina sinnen och blir mottaglig för inlärningen. Välmående och inlärning hänger ihop.
En ny läroplan för gymnasierna är aktuell och i den kommer välmående och positiv pedagogik att ha en framträdande roll.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.