Finland måste vara aktivt i EU:s förhandlingar om coronaåterhämtning
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
På riksdagens frågetimme förra veckan diskuterades EU:s paket för återhämtning efter coronakrisen. Europeiska kommissionen föreslår ett stöd- och lånepaket på 750 miljarder, vilket naturligtvis också i Finland har livat upp diskussionen.
Högt ställda mål kan förhandlingstaktiskt vara en bra metod för att nå sina egna mål. För Finland skulle det ändå vara viktigt att aktivt kunna påverka helheten. En stor del av medlemsländerna deklarerade redan i god tid sin syn på återhämtningsfondens modell och format.
Finlands regering deltog emellertid inte i denna diskussion i Europa och inget är känt om en eventuell förhandsinställning från Finlands sida. Ministrarna har också offentligt konstaterat att Finland formulerar sin ståndpunkt först när kommissionen har lagt fram sitt förslag.
Finlands ekonomi är till stora delar extremt exportberoende. Av den orsaken är diskussionen om det europeiska samarbetsområdets närmaste framtid av särskild betydelse för oss.
I motsats till hur det var under euroområdets skuldkris på 2010-talet måste vi nu förhålla oss till en ekonomisk kris som har orsakats av en extern faktor. Eurokrisen berodde på vissa medlemsländers ansvarslösa hushållning men bakom dagens ekonomiska kris ligger en global pandemi som euroländerna inte har kunnat påverka.
I en del av EU:s medlemsländer har det emellertid funnits problem redan långt före coronakrisen. I till exempel Italien kommer statsskulden enligt prognoserna att i år växa till 160 procent.
Återhämtningspaketet borde nödvändigt förmå medlemsländerna att genomföra sådana strukturella reformer som på längre sikt stöder EU:s soliditet.
Därför är det solklart att Finland i förhandlingarna bör verka för att paketet får låneövervikt och för att villkor ställs för bidrag och lån. Återhämtningsfonden ska inte kunna användas för att möjliggöra en rundhänt ekonomisk politik.
Målet för återhämtningen efter coronakrisen är att medlemsländerna ska lyftas ur den ekonomiska gropen men också att stödja en hållbar återhämtning. Det var till exempel glädjande att notera att kommissionen vill främja koltullar vid EU:s yttre gräns, vilket också Samlingspartiet har föreslagit i sitt eget paket för hållbar återhämtning.
För närvarande importeras till EU produkter som är billigare för att de har tillverkats utan hänsyn till klimatutsläpp. Därmed uppstår en illojal konkurrenssituation. En koltull skulle ge EU möjlighet att tvinga handelspartner till gemensamma globala klimatmål. Detta skulle vara ett effektivt sätt att dirigera också andra till att vidta klimatpolitiska åtgärder.
Saara-Sofia Sirén
Riksdagsledamot för Samlingspartiet
Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.