EU måste förstå vad vår skärgård betyder för oss

Situationen är akut för djuphavsbottnarna i Östersjön. En färsk rapport (ÅU 16.5) visar att de döda havsbottnarnas areal är större än två gånger Danmarks yta.

I såväl Finland som Sverige har vi lyckats väl i stävjandet av punktutsläpp. Däremot har vi mycket att förbättra vad beträffar de naturliga utsläppen som uppstår som en följd av gödslingen av vårt jordbruk och som i sin tur ger upphov till övergödningen.

Vi kan påverka detta genom att minska konstgödsling och satsa på gipsning av åkrar vilket enligt forskning t.o.m. kan halvera näringsutsläpp från åkrar. Vi kan också motverka urlakningen i marken genom att odla kvävebindande växter.

Det här ska ändå inte belasta våra jordbrukare ekonomiskt. Därför måste EU i högre grad stöda forskning och innovation inom området för detta och stöda de som väljer att använda nya metoder i sitt jordbruk.

De riktigt stora utsläppen uppstår däremot i de stora floderna Oder, Wisla, Daugava och Neva. Här är det bara EU som klarar av att påverka Östersjöländerna, Ryssland och de länder som inte har Östersjökust men nog avrinning till floderna.

Östersjöns ekosystem är ur balans. Vi kan inte tillåta att bara se på hur vårt hav mår dåligt och hur våra näringsgrenar längs med kusten mår dåligt av det.

EU måste också förstå vad vår skärgård betyder för vår näring och turism.

Martin Norrgård,
EU-valskandidat, SFP

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*