En exceptionell tid kräver exceptionella åtgärder

Efter en intensiv vår har Finland lugnat ner sig för en välförtjänt semester, och coronasituationen ser fortfarande ut att vara under kontroll. Innan riksdagens sommarpaus hann den politiska debatten komma igång ordentligt, och den lär fortsätta intensivt under hösten.
Det ämne som fick tongångarna att höjas var det gamla vanliga: den ekonomiska politiken.

Finlands regering har på samma sätt som regeringar runtom i Europa varit tvungen att fatta beslut om stora stödpaket för att stöda såväl företag, människor som kommuner igenom den kris som coronan förde med sig.
Syftet med dessa stödpaket har i alla länder varit detsamma: att försäkra sig om att chocken blir så kortvarig som möjligt, och att förhindra att hälsokrisen leder till en lång och utbredd ekonomisk och social kris, i likhet med den Finland upplevde under 90-talets depression.

Det har dock varit svårt att få grepp om oppositionens kritik mot regeringens linje, den har saknat röd tråd. Å ena sidan har oppositionen i flera omgångar krävt mera stöd bland annat till företag och kommuner, och ibland har man däremot kritiserat regeringen hårt för att skuldsättningen ökar för mycket. Om oppositionen fått igenom sina krav på mer stöd åt företag och sjukvårdsdistrikt, hade ju skuldsättningen ökat ännu mera och om de hade fått igenom sina krav på minskad skuldsättning, hade stöden till företagen och kommunerna varit ännu mindre än nu.

Ännu konstigare blev det då riksdagen till slut behandlade regeringens förslag till tilläggsbudget i plenum. Oppositionen, som talat om ”okontrollerad skuldsättning” och kallat tilläggsbudgeten för en ”skuldslägga” hade till slut inte gjort några ändringar alls i tilläggsbudgeten, förutom några miljoner som Sannfinländarna ville skära ner från anslagen för de politiska specialmedarbetarna.

Efter alla hårda ord och häftiga inlägg var den sammanlagda summan på ändringsförslagen trots allt ändå så gott som noll euro.

Det bevisar att det trots allt finns en slags outtalad förståelse bland de finländska partierna för att en exceptionell kris som denna även kräver exceptionella ekonomiska åtgärder, och att regeringen måste göra allt som står i dess makt för att förhindra konkurser och uppsägningar på en bred skala.

Skuldsättningen kommer att öka i Finland, men det kommer den att göra i alla andra europeiska länder också, i och med att alla länder har stått inför liknande problem och utmaningar som de tvingats lösa.

Centralt för Finlands del är att vår relativa ställning i förhållande till andra länder inte förändras, och som det ser ut nu kommer den inte att göra det. Vi är tvärtom beroende av att även de andra europeiska länderna vågar satsa på att stimulera sin ekonomi och tillväxten, så att efterfrågan på den finländska exporten inte minskar.

En kommentar

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*