En barnvänlig och familjefokuserad politik

Tidningen Maaseudun Tulevaisuus frågade finländare i en gallup, som utfördes av Kantar TNS, vilka partier arbetar för barnfamiljerna i Finland. I ett urval av 1100 finländare som utfrågades var åsikten att Sannfinländarna är det parti som är mest på barnfamiljernas sida. Jämförelsevis trodde de som svarat inte på att De Gröna för en familjevänlig politik ens i huvudstadsregionen. Eftersom invandringsfrågorna tar så stort utrymme i debatten är det tyvärr ofta svårt att få synlighet för en barnvänlig och familjecentrerad politik. Därför vill jag peka på utmaningarna som berör familjepolitiken och även lyfta fram vilka politiska beslut kan påverka nativiteten.

Den finländska familjepolitiken har varit erkänd globalt. Här bor lyckliga barn, mammor och pappor. Andelen utsatta familjer och barn har dock ökat oroväckande. Problem inom barnskyddet är vardag i kommunerna och familjer som behöver mycket stöd lider av bristen på integration mellan social- och hälsovårdstjänster. Ärendena sköts fortfarande på flera servicepunkter, som kan leda till att hjälpen fördröjs.  Trots att det satsats på förebyggande ungdomsarbete, har det varit svårt att nå de som skulle behöva mest stöd. Tredje sektorns betydelse är i nuläget för stor.

Familjer med barn i skolåldern anser att skoltrygghet, krafttag mot mobbning och inomhusluften är viktiga frågor. Ökade kostnader på mat, energi och bränsle är en av familjernas största externa utmaningar. Många familjer har inte råd med barnens hobbyer. Familjerna behöver flexibla arbetstider, deltidsjobb och stöd för boende.

Föräldraledigheten bör förlängas och de första månaderna bör stödjas mera, så att rekommendationen om 12-månaders amning kunde förverkligas. Mamman borde inte under faderskapsledigheten förflyttas till arbetslöshetsskyddet, så att det blir möjligt för pappan att vara föräldraledig. Beslutet om hur föräldraledigheten delas bör vara hos familjen. Jag uppmanar kommunerna att erbjuda kommuntillägg till hemvårdsstödet, så att familjerna får den flexibilitet som de behöver.

Pensionens storlek bör korrigeras så att föräldraledigheten och kortare jobbkarriär tas i beaktande. Om mammans och pappans totala pension skulle delas jämnt mellan båda, skulle slutresultatet vara mera jämbördigt. Denna lösning skulle vara kostnadsneutral och skulle inte påverka andra incitament.

En hobbygaranti åt alla barn skulle ge varje barn möjlighet att utöva minst en hobby, detta skulle motverka marginalisering.  Det största utmaningen är att det föds för få barn. Barnbidraget höjs från fjärde eller femte barnet, fastän problemet är i andra ändan – när det första inte ens kommer. Ett barnavdrag skulle vara betydligt effektivare än att höja barnbidraget, eftersom det skulle stöda de familjer som är i arbetslivet. Detta skulle alltså vara avdragbart i beskattningen och för familjer med små eller medelinkomster kunde det öka de skattefria inkomsterna med 400 euro. Familjerna skulle också kunna välja familjebeskattning om man så önskar, som skulle stödja föräldrar under 30 år. Fastän det finns även andra utmaningar när man pratar om att bilda familj, så kan beslutsfattarna påverka utvecklingen genom att satsa speciellt på att kunna kombinera arbete och familjeliv.

Vilhelm Junnila

Riksdagsledamot (SF)

Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*