ÅU 28.06.2019 06:56

Våra nerver är mycket viktiga, de förmedlar impulser mellan hjärnan och olika delar av kroppen. Hjärnan får information bland annat från huden och förmedlar kommandon till musklerna via nerverna. Nerverna är likt en telefonkabel, de består av tusentals ledande nervtrådar. Nära ryggmärgen är nerverna relativt tjocka, 4 mm, medan ute i fingrarna bara 0.5–1 mm tjocka.
Nervtrådarna har olika egenskaper beroende på deras funktioner. De tjocka nervtrådarna leder pulserna snabbt, 50–60 meter i sekunden, och de tunna nervtrådarna långsamt, bara 1 meter i sekunden. Nerverna som förmedlar beröring i huden är tjocka och leder snabbt, det tar bara 20 millisekunder att komma fram från fingrarna till hjärnan. De nerver som svarar för värme och smärtkänsel är däremot tunna och långsamma: det tar nästa 2 sekunder för en smärtimpuls att komma fram till hjärnan från tårna.
Slår man stortån i en sten känner man direkt att någonting hände men smärtan kommer först några sekunder senare.
Nervskador förorsakar svaghet, domningar, nedsatt känsel och ibland också smärta i det område de försörjer. Våra nerver kan skadas på olika sätt. Vanligast är att de kommer i kläm antingen tillfälligt eller kroniskt. Alla har upplevt kortvariga nervtillklämningar: sitter man och lutar mot böjd armbåge i 10–15 minuter domnar lillfingret och ringfingret.
Då har ulnarisnerven har kommit i kläm vid ”änkefåran”. Rätar man ut armen lättar trycket mot nerven och domningen försvinner om några minuter. Om man sover djupare än vanligt med kraftigt böjd armbåge kan det hända att man inte vaknar av domningarna och nervens isolering blir ordentligt skadad och man vaknar med en nervskada.
Denna typ av nervskada tillkommer ofta under veckosluten när man festat, engelsmännen kallar en av dessa ”Saturday night palsy”. Prognosen vid tillfällig nervtillklämning är god och skadan läker inom några månader spontant.
Kroniska nervtillklämningar, entrapments, förekommer vanligtvis i tunnlar som består av ben och ledband där nerverna ligger tillsammans med senor. Överlägset vanligast är inklämning av medianusnerven i handledstunneln, karpaltunnelsyndrom.
Medianusnerven är den viktigaste nerven i handen, den förmedlar känsel till tummen, pekfingret, långfingret och ringfingret samt nervtrådar till muskler vid tummen. Till skillnad från tillfälliga nervtillklämningar kräver de kroniska operation.
Karpaltunnelsyndrom förorsakar ofta återkommande domningar i tummen, pekfingret, långfingret och ringfingret, till en början mest i de två sist nämnda. Domningarna förekommer speciellt under natten, samt när man jobbar tungt, kör bil eller cyklar.
Skakar man på handen försvinner domningarna om det är en lätt nervtillklämning. Vid en svår tillklämning är domningen konstant, känseln i fingrarna är nedsatt och musklerna vid tumbasen förtvinar.
Karpaltunnelsyndrom är en folksjukdom som drabbar 10 % av kvinnor och 5 % av män. Hos kvinnor förekommer besvären ibland första gången i slutet av graviditeten och avklingar sedan efter förlossningen för att senare återkomma i övergångsåldern. Vanligtvis drabbas både män och kvinnor i 50–70 års ålder, ofta också senare.
Riskfaktorer för denna nervskada är övervikt, diabetes, ledgångsreumatism, tungt manuellt arbete (jordbruk, städning, byggnadsarbete) och benbrott vid handleden. Datorarbete med mus kan förorsaka besvär i handen men inte karpaltunnelsyndrom. Den typiska patienten är en medelålders eller äldre person med övervikt och tungt arbete.
Diagnosen baserar sig på de typiska symptomen (domnande fingrar under natten och vid tungt arbete eller bilkörning). Diagnosen bekräftas med neurografi, ofta kallas undersökningen ENMG (elektroneuromyografi).
Vid neurografi mäter man nervens ledningshastighet genom att stimulera nerven med en liten elektrisk puls vid handleden. Om nerven är i kläm blir nervimpulserna långsamma. Undersökningen är mycket enkel och tar bara 20–25 minuter.
Är det frågan om en lätt nervtillklämning (domningar förekommer i första hand under natten), kan man lindra besvären med en handskena till natten. Symptomen brukar oftast försvinna ett tag men detta botar inte nervtillklämningen.
Bestående behandlingen är en mycket enkel poliklinisk operation i lokalbedövning där man skär av senan som löper över handleden. Besvären lättar omedelbart efter operationen. Efter operationen tar det 3–4 veckor innan man kan återgå till vanliga dagsrutiner. Efter operationen återkommer inte nervtillklämningen.
Det är anmärkningsvärt att en så här vanlig och enkel sjukdom uppdagats först nu under de senast åren. I medicinska litteraturen finns enstaka observationer om denna nervskada under 1800-talet. Efter andra världskriget publicerades rapporter om första patienterna som opererats i England men det tog ännu 30 år innan karpaltunnelsyndrom blev allmänt känt.
När jag började min karriär som underläkare i mitten av 1970-talet hade karpaltunnelsyndrom just börjat bli aktuell. Hittade jag då ett karpaltunnelsyndrom presenterade jag det stolt för mina arbetskamrater vid kaffebordet. Idag diagnosticerar jag dagligen minst en eller två patienter med karpaltunnelsyndrom.
Skulle jag nu ta upp dessa fall vid kaffepausen flyr kollegerna artigt till ett annat bord och återupptar diskussionen med något som inte är så vardagligt.  Domnar dina fingrar ofta under natten bör du misstänka karpaltunnelsyndrom. Det är en vanlig åkomma som du inte behöver gå med.
Björn Falck
Docent och specialläkare i klinisk neurofysiologi

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln