Förflytta dig till innehållet

Det här har myndigheterna gjort efter terrordådet i Åbo

Under knivdådet i Åbo sattes myndigheternas beredskap på prov och det fanns brister i den.

Den 18 augusti 2017 dödade en 23-årig man två personer med kniv i Åbo centrum. Åtta andra personer skadades. Knivdådet i Åbo var det första terrordådet i Finland.
Ett drygt år senare gav Olycksutredningscentralen sin analys av händelserna. Centralen rekommenderade ett antal myndigheter att rätta till brister som framkom under knivdådet.
Olycksutredningscentralen ansåg bland annat att det fanns brister i kommunikationen mellan myndigheterna, att det hade dröjt för länge för asylsökande att få beslut och att myndigheterna inte hade jobbat tillräckligt med att förebygga radikalisering.
På måndagen publicerade Justitieministeriet en lista över vilka åtgärder som olika myndigheter har vidtagit med anledning av rekommendationerna.
Myndigheterna svarar att det nya datasystemet för nödcentralerna har förbättrat situationen, att asylprocesserna har setts över och att man har startat olika projekt. Men det finns också sådant som är ogjort på grund av att det saknas finansiering.
  • Migrationsverket prioriterar i större utsträckning sådana asylsökanden som utgör ett säkerhetshot.
  • En ny lag begränsar behandlingstiden av asylsökningar till maximalt 180 dagar.
  • Olycksutredningscentralen rekommenderade att Migrationsverket ska vidareutveckla sina förfaranden för att ta reda på asylsökandenas identitet och ålder. Migrationsverket svarar att det inte systematiskt går att ta reda på identitet och ålder, eftersom det skulle kräva ändringar i internationell lagstiftning.
  • Myndigheten har däremot anställt en överinspektör för ändamålet. Migrationsverket har några aktiva projekt: bland annat utreder man om sociala medier kan användas för att ta reda på asylsökandes identitet och huruvida det skulle gå att utveckla en internationell jämförelse av fingeravtryck.
  • Olycksutredningscentralen rekommenderade att Inrikesministeriet skulle inrätta en rådgivningstjänst för olika frågor som anknyter till asylsökande och dessutom att man skulle koordinera arbetet mellan organisationer som jobbar med att förebygga radikalisering. Inrikesministeriet svarade att det inte finns resurser för de här två rekommendationerna.
  • En ny lag för behandling av personuppgifter i polisens verksamhet har stiftats. Det ska underlätta det förebyggande arbetet.
  • Dessutom pågår ett projekt vid Inrikesministeriet för att förbättra möjligheterna att hänvisa radikaliserade personer till rätt instanser. I projektet har man utvecklat samarbetet mellan myndigheter, organisationer och religiösa samfund.
  • Under 2018–2019 infördes ett nytt rikstäckande nödcentralssystem som kommer att användas gemensamt av alla myndigheter. Enligt Social- och hälsovårdsministeriet förenklar det nya datasystemet kommunikationen mellan olika myndigheter.
  • Det nya datasystemet vid nödcentralerna gör det också möjligt att skicka ut varningar i olika former. Systemet kommer att vidareutvecklas.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter