Melander följde med rättegången mot Bouanane via medierna och bekantade sig med domen när den kom på fredagseftermiddagen. Han beskriver tingsrättens motivering till att Bouanane dömdes för terroristbrott som balanserad.
-Jag tycker det var ganska väntat att han dömdes för terroristbrott. Utifrån vad jag sett i medierna verkade det som att rekvisitet för terroristiskt syfte uppfylls, säger Melander.

EU:s rambeslut lägger grunden

Enligt Melander visar rättegången mot Bouanane att det finns behov för formuleringar om terroristbrott i den finländska strafflagen. Kapitel 34 a om terroristbrott fogades till strafflagen år 2003 efter att Europeiska Unionens (EU) rambeslut om bekämpande av terrorism krävt det.
-Då tänkte man här i Finland att man aldrig kommer att behöva använda sig av formuleringarna. På sitt sätt visar den här domen att det finns ett behov för rekvisitet om terroristbrott, säger Melander och betonar vikten av att EU har en enhetlig lagstiftning om terrorism.
Melander medger att formuleringen om terroristiskt syfte närmast har en symbolisk betydelse när det är frågan om mord, som i Bouananes fall, men påminner om att straffet för lindrigare brott kan vara strängare än vanligt om det klassas som terroristbrott.
Dessutom kan ett terroristiskt syfte minska på möjligheten till villkorlig frigivning för en person som döms till livstids fängelse för mord.

Vidare till hovrätten?

Tingsrättens dom har inte vunnit laga kraft och kan således överklagas i hovrätten. Melander tycker att det kunde vara bra om fallet gick vidare till nästa rättsinstans.
-Frågan är ju när en person har ett terroristiskt syfte. Vi har inga prejudikat på liknande fall och det skulle vara bra att också hovrätten tar ställning till fallet.
Enligt Melander kommer Bouananes slutgiltiga dom och rättens motivering högst antagligen att användas som verktyg om det blir aktuellt med liknande rättsprocesser i framtiden.