Dessa fantastiska förbannade havsdjur

”Wow, se där, en, nej flera havsörnar!”, ”Alltså fy, de här skarvarna förstör allt, fula är de också”, ”Vad vore en midsommar utan sillen ändå?”, ”Coolt, jag hittade också en sådan där krabba vid stugan”, ”De är ju gulliga, sälarna alltså, men jag förstår nog fiskarna också”.

Äskade och hatade, vissa mer än andra. Under semesterveckorna har säkert de flesta av oss på något sätt reflekterat kring de marina djuren som dykt upp vid bryggan eller på fjärden, ovanför masten eller nere i butiksdisken.

Men hur ser egentligen människans förhållande till djuren vid och i havet ut, har det förändrats? Och varför uppskattar vi, hatar eller är helt likgiltiga till dem? Hänger det ihop med deras biologi eller är det bara vi? Detta vet vi faktiskt inte mycket om.

Vårt förhållande till djur går miljontals år tillbaka i tiden. Först var relationen en primitiv rovdjur-bytes-interaktion, där vi människor utgjorde föda för vilda djur. Under årtusenden utvecklades vi till jägare och samlare, varefter vi själva blev topp-rovdjur.

Så småningom ändrades fokus till att tämja specifika arter och sedan till att använda djur som råvaror i industrin. Idag lever vi i en ”postdomestisk era” där de flesta av oss inte har någon direkt koppling till eller interaktion med djur förutom att de är en källa till mat, eller genom den i dagsläget mest uppenbara människa-djur relationen, nämligen i form av husdjur.

Under sommaren är vi onekligen närmare djuren och naturen, men varför är denna relation så viktig? Bristen på en direkt relation till djur i allmänhet och den vilda naturen i synnerhet, tillsammans med sociala och kulturella förändringar, har drivit vårt samhälle till ett där majoriteten av oss människor i dag är helt separerade från källan till vårt välbefinnande, det vill säga mångfalden av djur och växter i naturen.

Denna frikoppling blir allt mer uppenbar då vi kämpar med att förstå hur vår livsstil påverkar naturen och de tjänster som den ger oss i form av bland annat mat och upplevelser, samtidigt som vi inte alltid är beredda att ge avkall på eller ändra den livsstil vi har.

Vi befinner oss i en spännande tid där såväl forskare från flera vetenskapsdiscipliner samt intressenter i samhället, såsom miljöförvaltare, planerare, intresseorganisationer och till och med politiker, samtidigt närmar sig detta tema, men från olika håll och på olika sätt.

Orsaken är enkel, det finns ett behov att koppla samman förändringar i naturen med människans värderingar. Kunskap om detta behövs alltså dels av rent vetenskapliga skäl, vi har mycket litet fakta kring detta, och dels för att vi skall kunna förvalta naturen och de tjänster den ger oss.

Än har jag dock inga svar på varför vi tycker som vi tycker om våra finländska fantastiska (eller) förbannade ”havsdjur”. Forskningen i Finland och globalt är bara i startgroparna, men det som går att tyda ur våra preliminära studier är att vårt förhållande till de marina djuren ofta är kopplade till både kommersiella och kulturella aktiviteter, så som jakt, fiske, fågelskådning och naturfotografering.

Det är även möjligt att förekomst eller karaktärsdrag som storlek på djuren inte nödvändigtvis visar sig vara de mest styrande för våra förhållanden. Inom HAVET vid Åbo Akademi är detta ett nytt gemensamt temaområde för marinbiologin och samhällsvetenskapen, där vi hoppas få svar på just de frågeställningar jag tar upp här.

I forskningsplanerna finns flera samhällsengagemang inprickade, men om redan detta väckte intresse kan du till exempel ta del av och bidra till forskningen via portalen lokistories.fi, använd #seaher).

Anna Törnroos-Remes
(forskardoktor inom profileringsområdet HAVET vid Miljö- och Marinbiologi)

“Vårt hav i förändring” är en serie kolumner skrivna av forskare i Miljö- och marinbiologi, samt profileringsområdet Havet, vid Åbo Akademi. I texterna beskrivs hur Östersjön och livet i havet fungerar och förändras, vad vi kan göra, och vad som redan görs, för ett friskare hav.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*