Den förlängda läroplikten får kritik – hur blir det med ungdomarna på landsbygden?

Finansieringen av den förlängda läroplikten och dess inverkan på landsbygden oroar. Foto: Catariina Salo/SPT

Ur nya regeringsprogrammet framgår att läroplikten förlängs till 18 år och att andra stadiets utbildningar ska bli kostnadsfria. Men det finns fortfarande många frågor som kräver svar och lösningen har stött på en del kritik.

– Visst är det bra att utbildningen utvecklas, men utvecklas den jämlikt? frågar sig Mats Johansson, bildningschef i Kimitoöns kommun.

Finansieringen av förändringen oroar

Johansson är orolig för hur den förlängda inlärningsplikten påverkar landsbygdskommuner och ungdomar från de här områdena.

Det är bland annat finansieringen av förändringarna som orsakar oro hos Johansson.

– Faller det på kommunerna som redan har en ansträngd ekonomi? Blir det här ett sätt att helt ta död på landsbygden? vill Johansson veta.

Hur blir det med valfriheten?

Huruvida finansieringen kommer att påverka ungdomarnas möjligheter till att fritt välja var de vill studera vidare är även något som Johansson funderat kring.

– Vi har ett gymnasium och sen Brusaby men möjligheterna till studier på andra stadiet här på orten är inte så många. Ska alla få välja vad de vill studera eller ska det styras av kommunerna om det inte finns utbud på orten, undrar han.

Enligt Timo Jalonen, chef för bildningssektorn i Åbo, är det för tidigt att förutsäga vad den förlänga läroplikten innebär i praktiken. Precis som Johansson så anser även Jalonen att det finns många frågor som kräver svar.

– Det finns ännu saker som måste utredas innan man kan börja planera det här, konstaterar Jalonen.

Inte den mest effektiva lösningen

Syftet med den förlängda läroplikten är att minska på antalet marginaliserade unga som slås ut efter grundskolan, men lösningen får kritik för att vara ineffektiv.

Enligt Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Finlands gymnasistförbund SLL och Finlands yrkesstuderandes allians Osku löser inte regeringens förslag problem som missbruk och fysiska och psykiska sjukdomar som ofta ligger till grund för marginaliseringen.

– En välmående ung som har en stabil livssituation och ekonomi behöver inte tvingas till att avlägga en andra stadiets utbildning. Förverkligandet av en förhöjd läropliktsålder är bort från andra lösningar som verkligen skulle förebygga marginalisering, poängterar Becca Olin, FSS:s förbundsordförande.

 

Läroplikten i regeringsprogrammet
Grundskolan ska förse alla elever med förutsättningarna till att studera vidare på andra stadiet.
Läropliktsåldern ska höjas till 18 år.
Andra stadiets utbildningar ska göras kostnadsfria.
Läroplikten ska utvidgas till att omfatta även bland annat tionde klassen, folkhögskolor, workshopar, rehabilitering och handledande utbildningar.
Övergången från grundskolan till andra stadiet ska underlättas.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*