Förflytta dig till innehållet

Valet närmar sig och de politiska skillnaderna blir tydligare – frågan om nya landskap delade åsikterna i ÅU:s valdebatt på Nordens dag

Saara Ilvessalo (Gröna), Anne-Mari Virolainen (Saml), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Sandra Bergqvist (SFP), Oscar Hätinen (C) och Jaakko Lindfors (VF) deltog i ÅU:s valtent på lördagen. Foto: Stefan Holmström


Nordens dag-evenemanget ordnades på gågatan i Åbo på lördagen. Programmet avslutades med ÅU:s valdebatt med sex kandidater från Egentliga Finland.
Då det gäller entimmeståget, sysselsättning och utbildning var skillnaderna inte så stora – men om frågan om Finland behöver landskap med beskattningsrätt gick åsikterna isär.
– Nej. Varför i all sin dar ska vi ha sådana? undrade Anne-Mari Virolainen (Saml), och fortsatte:
– Ett bestämt nej till nya skatter, nya val, nya tjänster och till en centralstyrd modell.
Den andra som sade nej var SFP:s Sandra Bergqvist.
– Vi behöver ingen ny förvaltningsnivå, den gynnar ingen. Det skulle bara bli mycket dyrare för befolkningen.
Bergqvist vill i stället förbättra det goda som redan finns, som sjukvårdsdistrikten.
– Det som inte fungerar kan vi fixa.

”En tredje nivå behövs”

De som var redo att säga ja var Saara Ilvessalo (Gröna), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Oscar Hätinen (C) och Jaakko Lindfors (VF).
– Kommunerna klarar sig inte, lydde Hätinens argument.
Han anser att en vårdreform med landskap skulle skapa sådan jämlikhet som nu saknas. Det totala skattetrycket skulle inte heller öka, anser Hätinen.
Eloranta anser för sin del att det har gjorts så mycket förberedande arbete att man gott kan fortsätta på den linjen.
– Vi ska inte låta det arbetet gå förlorat.
Ilvessalo motiverade sitt ja med att det behövs en tredje nivå mellan det kommunala och det statliga.
– Den nuvarande kommunstrukturen är inte fiffig, därför behöver vi något mer. Om vi sedan kallar det ”landskap” eller något annat är inte det viktiga.
Lindfors påpekade att landskapen är en sekundär fråga, viktigast skulle vara att anställa mer vårdpersonal.
– Landskapen är ändå en helt vettig modell om man har demokratiska direkta val och beskattningsrätt, anser han – de kunde till och med leda till att byråkratin minskar.

Soliga miner trots att det fanns klara skiljelinjer i valdebatten. Jaakko Lindfors (VF), Oscar Hätinen (C), Sandra Bergqvist (SFP), Eeva-Johanna Eloranta (SDP), Anne-Mari Virolainen (Saml) och Saara Ilvessalo (Gröna). ÅU:s chefredaktör Tom Simola leddea debatten. Foto: Stefan Holmström


Det fanns också skillnader i hur kandidaterna skulle åtgärda bristen på arbetskraft i den snabba tillväxtens Egentliga Finland eller den krympande andelen personer i arbetslivet.
– Det känns galet att försöka höja nativiteten så att det ska finnas människor som kommer in i arbetslivet efter tjugo år, samtidigt som vi nu begränsar invandringen och stoppar folk som vill komma hit och jobba, sade Ilvessalo.
Virolainen anser att en lösning är att slopa den så kallade tillgångsprövningen och på så vis göra det lättare att få hit utländsk arbetskraft.
– Det finns många människor som kunde komma hit och dela med sig av sitt kunnande. En annan sak är arbetsmarknaden kunde vara mer flexibel, sade Virolainen.
Eloranta betonade fortbildningens roll och möjligheterna att byta yrke.
– Ett bekymmer är att vårt kunnande försvagas. Många unga har inte utbildat sig efter grundskolan. Det är nödvändigt att alla unga får en utbildning på minst andra stadiet, sade Eloranta, som vill höja läroplikten.

Lindfors: ”Kriminalisera låga löner”

Bergqvist pekade på betydelsen att det ska vara lätt utbilda sig också som vuxen, då den utbildning man fått som ung kanske inte längre är relevant.
– Regionerna borde också själva ha större möjligheter att påverka hur många utbildningsplatser det finns, så man får rätt antal folk dit de behövs.
Hätinen vill se mer tillgängliga och flexibla utbildningsalternativ. Han är också för en förlängd läroplikt.
– Vi borde också göra arbete mer lönsamt.
Lindfors anser för sin del att den kunniga arbetskraften redan finns. Ett stort problem är kiky-avtalet (konkurrenskraftsavtalet), ett annat alla missförhållanden på arbetsmarknaden.
– Man borde kriminalisera löner som är under kollektivavtalsnivå. Åbovarvet är ett praktexempel. Det finns underleverantörer som betalar 3 euro i timmen för ett jobb som man borde få en 12 euros timlön för.
 
Läs också:
Trevligt program och många glada miner då Nordens dag firades på gågatan i Åbo

Dela artikeln

0 kommentarer: “Valet närmar sig och de politiska skillnaderna blir tydligare – frågan om nya landskap delade åsikterna i ÅU:s valdebatt på Nordens dag

  1. Paul Lindberg skrev

    Nya ”minilandskap”, ny förvaltningsnivå, nya val, nya
    tjänster, ny byråkrati, nya kostnader, nya skatter…
    Var finns inbesparingarna?

  2. Göran Ek skrev

    Borde vara någon form av minimilön där medellönen är jämförelsetalet och xx-antal procent av den. Nollavtalen borde verkligen begränsas eller även förbjudas, många företag utnyttjar personer och inte betalar den lön som de borde få pga detta.
    Om man vill höja nativiteten så borde dagis vara billigare, kanske skattelättnad för 3:e barnet, om landsbyggden skall vara bebodd så skall det finnas bl.a skolor och hälsovård inom rimligt avstånd, fiber till nästan alla hushåll och minimi en gigabit från 2022. Men det går inte operatörerna med på, de vill bara sälja x-antal abonnemang åt en person så att han/hon har ett abonnemang till varje apparat trots att det inte behövs i många fall.
    Borde finnas någon jäkla gräns med hur mycket Caruna höjer ÅRLIGEN sina avgifter, eller de följer ju lagen men utnyttjar den för att medvetet höja avgifter pga. sk. kostnader för underhåll. Varför har man inte tidigare tänkt på att gräva ner kablar.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter