ÅU 10.04.2019 05:15

Ett gott liv på lika villkor. Det är vad personer med funktionsnedsättning önskar. Lika villkor betyder inte att alla behandlas lika, utan jämlikt. Att olikheter bejakas och beaktas, att service skräddarsys utgående från individuella behov.
Finland har ratificerat FN:s funktionshinderkonvention 2016, men ännu återstår mycket arbete för att de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas i praktiken.
Ett viktigt steg på vägen är att Finland får en ny funktionshinderlag. Regeringen gav ett förslag till ny lag om funktionshinderservice till riksdagen i december, men arbetet med vårdreformen gjorde att riksdagen inte hann behandla det. Vi hoppas att alla partier nu förbinder sig att ro den nya lagen i hamn – med behövliga justeringar.
Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning ska få tillräcklig service av god kvalitet enligt individuella behov. Reformen innebär en sammanslagning av handikappservicelagen och specialomsorgslagen. I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen). En central punkt är att alla funktionshindergrupper behandlas jämlikt; man utgår från personens egna stödbehov, inte enbart från diagnos.
Vi anser att lagförslaget är bra och modernt, men att det fortfarande finns behov av justeringar. Bland annat borde resurskravet för personlig assistans slopas. Enligt lagförslaget skulle en förutsättning för personlig assistans vara att personen kan definiera assistansens innehåll. Detta utesluter i praktiken många personer med intellektuell funktionsnedsättning, även om personlig assistans märkbart kunde främja deras rätt till ett liv på jämlika villkor.
Förutom en ny funktionshinderlag finns det många andra frågor som borde åtgärdas av nästa regering och riksdag. Bland annat måste de familjer som har barn med funktionsnedsättning få tillräckligt med stöd så de klarar sin vardag. Många familjer drabbas ekonomiskt. Vi anser att närståendevårdare ska få ordentlig lön för sitt viktiga arbete.
Fattigdom bland personer med intellektuell funktionsnedsättning är också ett reellt problem som kräver åtgärder. Endast två procent av alla personer med intellektuell funktionsnedsättning får lön för sitt arbete, ändå är det många som arbetar och gör en fullgod arbetsinsats. De flesta får pension och deltar i så kallad arbetsverksamhet.
Många fler kunde ha ett riktigt jobb, kanske inte heltid men deltid. Också de som deltar i arbetsverksamhet ska få utföra uppgifter som känns meningsfulla och de ska få en skälig ersättning jämfört med dagens 2–12 euro per dag.
Vidare får eventuella reformer inte äventyra rätten till tjänster på svenska. Tjänsterna ska erbjudas så nära hemmet som möjligt. Man ska inte behöva flytta för att få tjänster som kräver specialkunnande.
FDUV vill se ett funktionsrätt Finland, alltså ett Finland och som gör rätt i frågor som berör personer med funktionsnedsättning och som lever upp till funktionshinderkonventionens anda.
Lisbeth Hemgård
Verksamhetsledare
FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuellfunktionsnedsättning

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln