Då man inte når målen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Joan Keihäs
Under vår väg till att nå ett mål, vare sig det handlar om livsstilsförändring eller framgång i karriären, stöter vi på hinder och besvikelser. Hur tacklar vi dem och fortsätter framåt?
Samma frågeställning stöter vi på under hela livet i olika skeden. Hur vi kommer över hindren och tar oss framåt är individuellt och alla har olika metoder.
Det vi dock bör undvika som metod är att sopa det under mattan och inte ta itu med problemet. Lättare sagt än gjort. En av människans vanligaste försvarsmekanismer eller copingmetoder är att undvika problem och inte ta itu med dem. Ju fortare vi bearbetar ett problem desto snabbare kan vi gå vidare.
Under ett år hade jag arbetat stenhårt för att nå ett mål inom min idrottsgren. Då jag inte nådde målet blev jag mycket besviken. Vad gjorde jag då? Analyserade tävlingsprestationen, försökte inte bortförklara det med att domarna var orättvisa, grät en skvätt och började fundera på nya mål.
Genom att erkänna för mig själv att min prestation inte var tillräcklig i den här grenen var en lättnad. Däremot kan den vara tillräcklig, eller t.o.m. perfekt, för en annan gren.
Gräver vi ner oss i besvikelser och inte tar itu med dem blir gropen allt djupare och svårare att komma upp ifrån.
En livsstilsförändring är ingen enkel process och stöter garanterat på utmaningar under vägen. Dock har en livsstilsförändring inget slut eller ändstation, utan är val vi gör varje dag för resten av vårt liv.
Mål blir lätt konkreta genom siffror. Vågen ska visa vissa siffror, klädstorleken ska vara vissa siffror och eventuella värden på hälsogranskning ska visa vissa siffror. Men det psykiska välmående kan inte mätas i siffror. Stirra inte blint på vågen och stressa inte över de siffror den borde visa.
Mät dina mål och ditt välmående med hur du känner dig. Trivs du med livsstilsförändringen, mår du bra av de val du gör? Dessa frågeställningar skall räcka som mätinstrument för dig.
Lösningen till att tackla ett problem är inte att gå tillbaka till gamla vanor. Då det känns tufft ta inte till den ohälsosamma maten eller lämna helt och hållet träningen. Visst kan vi unna oss något gott nu som då, speciellt då vi har begränsat med tid, så länge det inte blir till en vana.
Känns gymträningen eller den tunga träning vi är vana vid inte bekväm och rolig just då, lämna inte träning helt och hållet. Ta en promenad i den friska luften istället.
För många fungerar motion som en bra copingmetod. Endorfiner, kroppens välbehagshormoner, frigörs i kroppen under motion och problemen känns lättare att ta itu med.
Den metod vi använt oss av för att tackla utmaningen kanske blev något vi vill hålla fast vid. Promenaden eller löprundan som hjälpte oss att få ordning på tankarna och minskade på stressen kanske nu blivit till en ny rutin i vår vardag.
Vi behöver ibland få möjligheten till att ge utlopp för våra känslor och tankar, eller ibland rentav till vår aggression. Prova på olika möjligheter, kanske det är den där boxningssäcken som legat i garaget och dammat i flera år som är lösningen.
Den hjälper dig att få ut aggressionen, åstadkommer välmående genom endorfiner som frigörs genom motionen och en ny start.
Joan Keihäs
Lärare, personlig tränare och fitnessidrottare
Åbo/Pargas
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.