Blunda inte för mörkret

”Överallt där det finns ondska, finns det en möjlighet att göra gott,” sa en av mina förebilder en gång då min själ höll på att gå itu av all ondska i världen.

En tanke som följt mig i flera år och som numera inte bara tröstar mig då världens mörker gör sig påmint, men som faktiskt får mig att tro på att också små vardagliga gester kan göra världen lite ljusare.

I tisdags (11.12) var en av de mest lästa artiklarna på svenska Yle:s webbsida den med rubriken: ”Våld i parrelationer: 130 000 misshandlade och 20 döda i Finland”.

Bara förra året var det alltså 130 000 personer som misshandlades i sina nära relationer i Finland. Av de 20 som dog var 17 kvinnor. 29 procent av kvinnorna i Finland uppger att de utsatts för grovt våld av sin tidigare partner. 16 procent att de utsatts för sexuellt våld av sin tidigare partner.

Artikeln som tyvärr bara är en i raden av dylika nyheter de senaste åren borde få ridån att gå ner för vem som helst och väcka raseri, sorg och en vilja att förändra.

Men det verkar som om tanken om att när vi vet bättre så gör vi bättre inte tillämpas i det här sammanhanget.

Trots att vi ännu lever i kölvattnet av #metoo och #dammenbrister finns det de som vågar kommentera artikeln med att männen nog också blir utsatta för våld i nära relationer.

Det fenomenet har vi sett många gånger förr, och ändå sitter jag vid mitt skrivbord och känner hur den sorgedrivna pulsen börjar slå allt snabbare.

Hur många kvinnor måste bli offer för mäns våldsamma tag innan vi på allvar tar itu med problemet? Eller är det just där den springande punkten finns?

Att vi inte ser på våld i nära relationer som något stort problem? Eller är det just våld mot kvinnor som vi inte ser som något problem?

Bara tanken gör mitt sinne lika dystert som det snöfattiga decembermörkret. Jag behöver ljus.

Och om en inte låter mörkret ta över fullständigt så lyser ju faktiskt adventsljusen både här och där.

Den kongolesiske gynekologen Denis Mukwege som gjort det till sitt livsverk att hjälpa offer för sexuellt våld fick på söndagen (9.12) vara ett ljus i hela världen då han tog emot den ena delen av Nobels fredspris.

Tillsammans med honom stod den tidigare IS-fången Nadia Murad och tog emot den andra delen.

Efter att själv ha blivit utsatt för sexuellt våld och tortyr har hon gjort det till sin sak att göra vad hon kan för att rädda de flickor och kvinnor som fortfarande utsätts för våld i världen.

För trots ihärdiga försök lyckades inte männen släcka ens hennes ljus.

Månne hon ha tänkt något i linje med min inledande tanke: ”Överallt där det finns ondska, finns det en möjlighet att göra gott.”

I advent tänder vi ljus för att förbereda oss för frälsaren som ska komma. Det är ännu mörkt – men låt oss inte blunda för mörkret, utan låt oss gå rakt in i det med tända ljus.

Vi har alla en möjlighet att göra gott. Så låt oss göra gott.

Carolin Ahlvik-Harju
Forskare i teologisk etik

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*