Biblioteken i Åbo gör rätt också med avsikt!

Jag är visserligen anställd av Åbo stadsbibliotek, men då jag tar avstamp i Stefan Holmströms ledare ”Biblioteken i Åbo gör något rätt – men vet någon exakt vad?” (ÅU 21.12) gör jag det mer som privat tyckare (än å organisationens vägnar).

Ode ska jag inte orda så mycket om här och nu.

Men då Holmström skriver ”det som gjorts i Helsingfors är väl något som Åbo huvudbibliotek gjorde redan för länge sedan”, måste jag invända att Åbo huvudbibliotek ändå är ett rätt traditionellt bibliotek.

Arkitekten Asmo Jaaksis vision var att man redan ute på gatan skulle se att det var fråga om ett bibliotek.

Och alla avdelningar – kundrum, våningar – innehåller biblioteksmaterial (böcker, tidningar, cd-skivor m.m.).

Så är det inte i Ode där böckerna är ”undangömda” enligt vissa danska recept högst uppe i tredje våningen.

Att Åbo stad gör väl ifrån sig på biblioteksfronten framhåller Holmström mycket riktigt.

Antal biblioteksbesök inom hela stadsbiblioteket ökade från under 2 miljoner år 2016 med 35 000 till 2 008 000 besök år 2017.

Som Holmström dessutom påpekar, har Åbo hållit en ”stabil utlåningsnivå: Från lite under 3 miljoner lån år 2007 till lite på 3 miljoner 2017”, medan utlåningssiffrorna för hela Finland uppvisar en dalande trend.

Trots fina siffror för Åbo stadsbiblioteks del är Holmström aningen konfunderad, eftersom han ser en minskning för huvudbibliotekets del och en ökning för närbibliotekens del.

Och frågar sålunda: ”Vad är det som har möjliggjort att Åbo inte följer rikstrenden då det gäller antalet lån? Och vad är det som lockar allt fler att besöka närbiblioteken – och varför gäller det här inte huvudbiblioteket, som år 2007 uppfattades vara framtidens bibliotek?”

Från och med början av år 2017 har Finland en ny bibliotekslag enligt vilken reservering av biblioteksmaterial bör vara avgiftsfri.

Det innebär att man gratis kan beställa böcker från vilket bibliotek som helst inom Åbo stad eller inom Vaski-området till vilket annat bibliotek som helst inom det samma.

Samtidigt har Åbo stadsbibliotek under de senaste åren förlängt en stor del av närbibliotekens öppettider genom att öppna dem för självservice då personalen inte är på plats.

Jag antar att utlåningsnivån i Åbo dels är resultat av huvudbibliotekets popularitet, och dels hänger ihop med det faktum att man utan extra kostnader kan reservera – beställa – material till eget närbibliotek, där man numera i stor utsträckning kan uträtta biblioteksärenden på tider som passar.

Utlåningen i de så kallade meröppna biblioteken har från ett år till följande i vissa fall kunnat skjuta i höjden med hela 500 procent.

På frågan i Holmströms ledarrubrik kunde man helt enkelt svara: ja, biblioteket vet exakt vad!

Efter att huvudbiblioteksprojektet rotts i hamn med gott betyg, blev det närbibliotekens tur att uppdateras; tid att satsa på bibliotek i andra stadsdelar.

De är vardagsrum i sina respektive centra.

Att närbibliotekens popularitet ökat är med andra ord en följd av medveten, demokratisk strategi.

Och kanske besökssiffrorna för huvudbibliotekets del inte är värst oroväckande. År 2009 då hela det nya huvudbibliotekskomplexet (alltså inklusive den renoverade gamla delen) stått öppet ett helt år, uppgick antalet besök till 1 188 729.

De två följande åren steg siffrorna till över 1,2 miljoner.

Kulturhuvudstadsåret inhöstade Åbo huvudbibliotek för första gången mer än 1,3 miljoner besök.

Fr.o.m. 2011 har antalet besök på huvudbiblioteket rört sig mellan 1 306 687 (2017) och 1 332 671 (2016), om man bortser från 2012 då siffran igen stannade under 1,3 miljoner.

Om man rangordnade de nio åren sedan 2009 skulle besöksantalet 2017 hamna på sjätte plats, resultaten från 2015 och 2016 på andra respektive första.

Men den tredje bästa summan noterades 2013 och femte högsta följande år 2014, bara 603 besök mer än 2017.

I ljuset av denna statistik skulle jag inte vara fullt så brydd som Stefan Holmström i sin ÅU-ledare, i synnerhet inte som Åbo stadsbiblioteks uppgift inte kan, bör eller får vara en ensidig satsning på huvudbiblioteket.

Gunnar Högnäs

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*