Åbo universitets skriftliga önskan om att få anordna utbildning i maskinteknik och materialteknik samlade åtta utlåtanden under Undervisnings- och kulturministeriets remissrunda. Fyra av dem var kritiska till universitetets förslag. Tidsfristen för utlåtanden gick ut på måndagen.
Bland dem som motsätter sig förslaget finns Aalto-universitetet i Esbo, Tammerfors universitet och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. De är universitet som för tillfället utbildar diplomingenjörer i maskinteknik eller materialteknik, eller i bådadera.

Motståndare: Fitech är lösningen

Åbo universitet utbildar redan diplomingenjörer i bioteknik och datateknik. Enligt universitetet behöver Åboregionen en egen diplomingenjörsutbildning i maskinteknik och materialteknik för att på sikt kunna tillgodose industrins behov av kompetent arbetskraft.
Motståndarna anser å sin sida att det redan finns en lösning: universitetens samarbetsorgan Fitech.
– Aalto-universitetet, Tammerfors universitet och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet producerade cirka 2 100 diplomingenjörsexamina år 2018, vilket var 75 procent av alla diplomingenjörsexamina i Finland. De nuvarande stora aktörerna kan lösa Åboregionens brist på kompetens snabbt, kostnadseffektivt och utan stora, extra investeringar med de nationella utbildningsinstrument som redan finns, skriver Juha-Matti Saksa, rektor för Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet i sitt utlåtande.

TEK: Missnöje med DI-utbildningen

Även föreningen Tekniikan Akateemiset (TEK) är emot Åbo universitets förslag. Enligt TEK verkar universitetet i nuläget inte ha förutsättningar att erbjuda högklassig utbildning i maskinteknik och materialteknik.
– Enligt TEK:s enkätundersökning bland nyutexaminerade är diplomingenjörer från Åbo universitet mycket missnöjdare med den utbildning de fått än de som studerat vid andra universitet, står det i TEK:s utlåtande.

Oro för att studerandena inte räcker till?

Kalervo Väänänen, rektor för Åbo universitet, tror att motståndet mot en utvidgning av utbildningsrättigheterna i Åbo bygger på en oro för att det inte skulle finnas tillräckligt med studerande för alla universitet.
– De tekniska universitetens motstånd lär bero på att de inte vill ha en till aktör vid samma matskål, sade Väänänen redan i torsdags.
För tillfället utbildar Åbo universitet diplomingenjörer i bioteknik och datateknik. Enligt Aalto-universitetets rektor Ilkka Niemelä har söktrycket till de befintliga diplomingenjörsutbildningarna i Åbo inte varit så högt att det skulle motivera inrättandet av nya tekniska utbildningslinjer.
Utöver Aalto-universitetet, Tammerfors universitet och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet utbildar också Uleåborgs universitet diplomingenjörer i maskinteknik. I sitt utlåtande till Utbildnings- och kulturministeriet tar Uleåborgs universitet inte tydligt ställning till Åbo universitets förslag.

Åbo Akademi och Åbo yrkeshögskola stöder

Av dem som skickat ett utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet är det bara Åbo Akademi och Åbo yrkeshögskola som stöder Åbo universitets förslag.
Enligt Åbo Akademi kan endast en Åbobaserad utbildning som omfattar både kandidat- och magisternivån i maskinteknik och materialteknik svara på behovet av diplomingenjörer i Egentliga Finland.
– Akademins utbildningsansvar i ingenjörsvetenskaper omfattar kemiteknik och informationsteknik, men inte maskin- eller materialteknik och därför kan vi inte tillgodose behovet av dylika specialområden i regionen, skriver rektor Mikko Hupa och förvaltningsdirektör Ulla Achrén i Åbo Akademis utlåtande.

Minister Saarikko i dubbelroll

Undervisnings- och kulturministeriet leds av två Åbopolitiker: forsknings- och kulturminister Annika Saarikko (C) och undervisningsminister Li Andersson (VF). Åbo universitets förslag hör till Saarikkos ansvarsområde.
Förutom minister är Saarikko ledamot i Åbo stadsfullmäktige. Staden har länge flaggat för en utvidgning av den tekniska utbildningen i Åbo.
SPT bad Saarikko om en intervju redan i torsdags men hennes specialmedarbetare Markus Ylimaa meddelade att ministern inte svarar på frågor om förslaget medan det fortfarande är på remiss. På tisdagen gav Saarikko en kort kommentar per e-post.
– Efter remissen bereder ministeriets tjänstemän ärendet så att det lär landa på mitt bord i slutet av veckan. När man fastslår universitetens utbildningsansvar beaktas bland annat regionala behov av arbetskraft samt högskolornas samarbete och specialiseringsområden.
Saarikko kommenterade varken innehållet i Åbo universitets förslag eller sin egen dubbelroll som minister och fullmäktigeledamot.