Förflytta dig till innehållet

Att hjälpa är att tjäna

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.


Vad vill du jag skall göra? En fråga Jesus ställde ganska ofta när han pratade med människor.
Enligt en undersökning kan jag inte ta emot hjälp och råd om jag inte bett om hjälp. Men ändå så hör jag till dem som så gärna vill komma med en lösning åt folk om de berättar om någonting. En lösning, en idé om en lösning, är hjälpen, då känner jag att jag har gjort någonting.
I stunder då jag själv ber om hjälp så känner jag mig ofta obekväm, trots att jag ändå upplever att folk gärna ställer upp och hjälper till om någon frågar. Det handlar om mod att be om hjälp. Men det handlar också om att inte vilja vara beroende av någon annan, för ”ensam är stark” är mottot som är så avigt och betungande för många av oss.
Kyrkans samtalshjälp har sedan 1964 svarat på samtal och i nästan 15 år har kyrkans samtalstjänst svarat på chatt eller nätmeddelanden. Varje kväll svarar en medmänniska, en person som inte har alla svar på livets frågor, men som har två öron och ett stort hjärta. Kyrkans samtalstjänst är lågtröskelverksamhet, som möter oss just där vi är i stunden.
Sören Kirkegaard skriver: Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Kyrkans samtalstjänst är en del av kyrkans enorma gemenskap som är till för dig.
Kyrkan bjuder med oss till gemenskapen. Kyrkan vill möta dig där du är, församlingen vill hjälpa dem som behöver hjälp, vill att alla blir sedda och hörda oberoende av livssituation. Allt detta vill kyrkan erbjuda och lyfta fram.
Att vi alla är viktiga och att vi alla har en plats i gemenskapen som handlar om mer än kyrkoskatt. Att få vara med i gemenskapen utan att känna några krav av någon. Jag behöver inte sälja kakor för att få vara med, jag behöver inte ens vara närvarande i stunden för att få vara med, utan det handlar om en gemenskap som bär, oberoende av mig själv. Jag litar på att någon ber när min egna tro tvivlar, jag litar på att Gud är med, trots att jag igen en gång valde bort högmässan för någonting annat.
Jag vågar tro på Guds närvaro i mina barns liv trots att jag själv är frånvarande, jag vet att någon besöker de äldre då min egna kraft och tid inte räcker till för besök. Jag får luta mig tillbaka mot dopets hemlighet, förlita mig på bandet mellan mig och Gud, dig och Gud och oss och Gud, oberoende av min egna sinnesstämning just nu.
I veckan lyfte Åbo svenska församling fram en bra postning på sin Facebook-sida just om att kunna lita på gemenskapen. ÅSF lyfte fram tio saker församlingen har gjort under år 2018 som de är stolta över.
I varje församling i stiftet har man gjort mer än tio goda saker för mänskligheten under förra året, och samtidigt byggt upp en liten bit av himmelriket ibland oss. Det sker så mycket gott i församlingen, och jag är delaktig i detta goda arbete genom att vilja tillhöra en församling. Ett arbete som sker lokalt, nationellt och internationellt. Vi jobbar alla för en bättre vardag, som kräver såväl små som stora satsningar av mig, dig och oss tillsammans.
Vi fortsätter lyssna på Kirkegaard: ”All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna”.
Vad vill du att jag skall göra?
Sara Grönqvist
sakkunnig i själavård vid Kyrkans central för det svenska arbetet på Kyrkostyrelsen

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter