Äta rätt är halva jobbet

Även om vi har börjat träna och blivit mer aktiva kan det på grund av en avgörande orsak kännas som att inga synliga resultat på förändring framskrider.

Orsaken är högst trolig kosten.

Men hur ska man äta?

Hur ofta?

Och vad ska man äta?

Som barn är det föräldrarna, dagvårdspersonalen, skolan och staten som avgör vad vi ska äta.

Min dotter äter fem måltider om dagen med början från frukost, lunch på dagis, mellanmål på dagis, varm mat då hon kommer hem och avslutningsvis kvällsmål.

Varför skulle det vara något annorlunda för en vuxen?

Enligt rekommendationer borde vi äta 4–6 måltider om dagen.

Det låter mycket, men våra barn äter ju samma mängd.

Varför ska man då äta så ofta och så mycket?

En av orsakerna är att vi orkar bättre i och med att vårt blodsocker är i balans om vi äter med 2–3 timmars mellanrum.

Alla har vi någon gång varit vrålhungriga och slukat i oss en chokladbit.

Dock blir vi trötta ganska kort efter ”måltiden”.

Orsaken är att blodsockret stiger snabbt på grund av sockret, men sjunker lika snabbt igen som resulterar i trötthet.

Människan har en förkärlek för socker, vi blir lätt lockade till godsaker och kan t.o.m. utveckla ett beroende.

För att bli av med det så kallade ”sötsuget” finns det ingen mirakelmedicin.

Mineralet krom ha länge ansetts som ett hjälpmedel, men det finns ingen direkt forskning som bevisar påståendet.

Däremot finns det forskning som påvisar att krom påverkar insulinet och minskar risken för diabetes typ 2.

En metod är att känna igen situationer där man får ett sötsug.

Kan man ersätta det söta med något annat i den situationen?

Genom att äta regelbundet och ofta minskar vi även på mängden vätska i kroppen som i sin tur bildas till fett.

Min mamma har lärt mig en tumregel för hur vi mäter upp vad vi äter längs med dagen; ”Ät som en kejsare på morgonen och som en fattig man på kvällen”.

Med det menas att vi tankar energi från frukosten som vi under dagen förbränner, så även med lunchen.

Men ju närmare natten desto mer ska vi minska på maten, framför allt snabba kolhydrater som pasta, veteprodukter, potatis, vitt bröd.

Detta eftersom vi under natten inte förbränner lika mycket som under dagen.

Så pizzan eller skräpmaten vi väntat med hela dagen förbränns inte lika effektivt under natten utan lagras i vår kropp.

Finländarnas salt intag är enligt nyutgiven forskning för hög.

Vanligt bordssalt är känt för att öka risken av olika folksjukdomar.

Saltet binder även vätska, därmed binder saltet fett.

Vi har svårt att kontrollera saltmängden i färdig tillverkad mat eller i restauranger, men vi kan själva välja om vi tillsätter mer salt.

Här kan vi ställa oss frågan, kan jag ersätta saltet med någon annan krydda?

Ju mer vi rör på oss desto mer energi behöver kroppen. Om vi äter rätt orkar vi även träna. Låter som en enkel formel, men varför är det så svårt?

Vi kanske behöver stöd av vänner och familj för att uppnå denna formel.

Hitta en träningskompis eller någon som har samma mål som du.

Det är svårt att ensam sträva till en livsstilsförändring om ingen annan i t.ex. familjen eller vänskapskretsen strävar efter samma sak.

Är du eller vill du göra det ensam finns det hjälp att få, såväl kommunalt genom hälsovården som privat genom enskilda experter inom respektive områden.

Men första steget är att granska din vardag och försöka ändra på eller ersätta fallgroparna.

Joan Keihäs
Lärare, personlig tränare och fitnessidrottare
Åbo/Pargas

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*