Årets by har en klar identitet — sammanhållning, gott humör och talkoanda är nyckelorden i Västanfjärd

naturfint landskap med en byaflagga och en skylt: Välkommen till Kalkholmen. Foto: Emilia Örnmark.
Gärna skulle Västanfjärds byaråd ha mer aktivitet på kalkholmen.

Bland sex kandidater valdes byn Västanfjärd på Kimitoön till Årets by i Egentliga Finland. I dag åker en trupp aktiva bybor till Salo för att ta emot utmärkelsen.
Även om ”Allting är lite bättre i Västanfjärd”, som byns slogan lyder, tänker man i den lilla ihärdiga byn inte nöja sig med det. Här finns en hel del planer och idéer som väntar på att bli förverkligade.

På gång är bland annat att Västanfjärd ska gå med i projektet S:t Olofs sjöled, där en led ska utvecklas från Pargas till Kärra, genom Västanfjärd och vidare till Bromarv.

På önskelistan finns en gästhamn på Kalkholmen, fler vägskyltar som visar mot Västanfjärd, en campingplats vid Björkboda träsk och att byn ska få större inflytande då kommunen gör upp sina planer.

Välförtjänt utmärkelse

Marjatta Karikoski, en av eldsjälarna i byarådet, är övertygad om att Västanfjärd förtjänat utmärkelsen främst för den goda anda som råder i byn.
— Och så har vi talkoandan! Dessutom gör vi ett långsiktigt arbete för bland annat kultur- och naturstigarna i Västanfjärd. Våra evenemang brukar vara lyckade, med en familjär känsla, säger hon.

Dessutom strävar man efter att värna om och lyfta fram den sjöfarts- och kalkindustrihistoria som byn har.

— Vi känner oss allt mera säkra på vad vi vill. Målet är inte stora turistskockar, utan snarare vandrare och cyklister. Vi satsar på småskalighet, på det vackra vi har och på att kunna erbjuda något annorlunda, fortsätter Karikoski.

— Vi är aktiva! Det är avgörande. Vi finns i ett litet, lämpligt hörn, vilket gör att vi måste jobba för att hålla oss på kartan, säger byarådets ordförande Max Andersson.

Två personer sitter på en scen.
Max Andersoon och Marjatta Karikoski är två av byarådets eldsjälar. Foto: Emilia Örnmark

Andraplats i fjol

Även i fjol klarade sig Västanfjärd bra i byatävlingen: då kom man tvåa och fick ett hedersomnämnande.

— Då bestämde vi oss för att söka på nytt, säger Karikoski.

I år gick hedersomnämnanden till byn Röölä i Rymättylä och till Kyrö i Pöytis.

Då juryn nyligen besökte byn hade byalaget en timme på sig att ge bästa möjliga bild av Västanfjärd. Det löste man med en bildserie på över sextio bilder.

Hoppas på mer aktivitet på Kalkholmen

Just nu är det Knallis – Finlands äldsta K-butik, som enligt Andersson är den naturliga mötesplatsen i byn, men man önskar mer aktivitet på Kalkholmen, helst så att en företagare skulle sköta hela udden. Förutom att läget är fint finns här fyra små försäljningsbodar, som man gärna skulle ha i användning.

En K-affär, med skylten Knallis.
Knallis är den naturliga mötesplatsen i byn. Foto: Emilia Örnmark.
Byarådet ser gärna att försäljningsbodarna skulle komma till användning. Foto: Emilia Örnmark.

Ett av de större projekten byarådet tagit sig an är upprustandet av ruinscenen på Kalkholmen. Arbetet gjorde delvis på talko, där byarådet satte in 1 800 talkotimmar. Scenen stod klar i juni 2017, efter vilket den varit i aktiv användning.

— Här har varit sommarteater, allsång, pilates, yoga, julmarknad och Vildrosornas natt, räknar Karikoski och byarådets informationsansvariga Runa Heino upp.

Vildrosornas natt är ett omtyckt evenemang, innehållande musik, dans och uppträdanden, som i år lockade nästan 250 besökare.

— Vildrosen är vårt varumärke, och vi har utvecklat både smycken, gjorda av Henna Renfors, och handledsvärmare, gjorda av Annika Baarman-Sundblom.

Mer aktivitet i bibbahuset

Heino påpekar att för Västanfjärds del var det en god nyhet att Kimitoöns Vuxeninstitut flyttade bort från Björkboda skola, eftersom många av kurserna nu istället finns i Västanfjärd, till exempel på biblioteksvinden. Kommunens biblioteket i mellersta våningen håller sedan april öppet även lördagar, tack vare frivilliga i byn, som då sköter bokutlåningen.

Dock ser man från byarådet att talkoandan i byn tyvärr är på nedgång. Andersson ser orsaken i att det krävs allt mer av folk i yrkeslivet. I en by med ett invånarantal på under 700 och många föreningar betyder det att samma personer ofta är med överallt.

— Men vi har det bra i Västanfjärd. Folk klagar inte, även om vi blivit av med både hälsovård och de flesta bussförbindelser, säger Andersson.

 

En kommentar

  1. SOM GAMMAL VÄSTANFJÄRDSBO I FÖRSKINGRINGEN (STO/NACKA ) GRATULERAR JAG TILL UTMÄRKELSEN OCH TACKAR FÖR INFOT PÅ SVENSKA SOM ÅU KOMMER MED.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*