Är vi redo att lägga ner Alko?

Alko slog upp dörrarna till sina första butiker år 1932. I bakgrunden fanns den misslyckade förbudslagen, som över 70 procent av befolkningen motsatte sig. Det statliga alkoholmonopolet infördes med syfte att skydda folkhälsan genom att hålla ner alkoholkonsumtionen.

Vårt 86-åriga alkoholmonopol går nu en oviss framtid till mötes. Alkos ställning förändrades i och med den nya alkohollagen, som trädde i kraft i mars, och som bl.a. gav matbutikerna rätt att sälja starköl och long drink. Samlingspartiet har gått ut med att man vill avveckla monopolet, medan åsikterna i högre grad går isär inom övriga partier. Argument för att avskaffa monopolet är att det utgör ett överdrivet och föråldrat förmynderi, som inte behövs då dagens konsumenter använder allt mindre alkohol och på ett förnuftigt sätt. Givetvis framförs också ekonomiska argument.

En av målsättningarna som Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik arbetar för, är att det lidande som alkoholkonsumtionen i Finland medför ska minska. Därför vill vi poängtera vikten av att man i den politiska debatten om alkoholmonopolets vara eller icke vara antar ett tillräckligt brett perspektiv, med förankring i forskningen, så att folkhälsan och välfärdsstaten stöds.

Det är glädjande att den totala konsumtionen av alkohol i Finland sjunkit under det senaste decenniet. Men konsumtionen är fortfarande hög, då invånare som fyllt 15 år i medeltal konsumerar 10,3 liter alkohol, omräknat i hundraprocentig alkohol. Också frågan om huruvida finländare verkligen utvecklat ett mer förståndigt sätt att använda alkohol kvarstår. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, (2018) dricker finländarna, med europeiska mått mätt, fortsättningsvis stora mängder alkohol åt gången. Andelen som dricker sig berusade ligger för männens del ungefär på samma nivå som på 1980-talet, medan andelen är avsevärt större nu än då för kvinnornas del.

THL:s senaste undersökning av dryckesvanor visar att över 560 000 finländare dricker så mycket alkohol att de på sikt löper en förhöjd sjukdomsrisk. Som riskgräns i den här bedömningen har man använt gränsen för ett måttligt alkoholintag per vecka, dvs. 14 portioner för män och 7 portioner för kvinnor. Den här riskgränsen kan också diskuteras, då färsk forskning (t.ex. i den vetenskapliga tidskriften The Lancet), tyder på att det inte finns någon annan säker gräns för alkoholkonsumtion än noll.

Varje år dör över 1 000 finländare i leversjukdomar förorsakade av alkohol. Vidare förorsakar alkoholen 1 200 cancerfall årligen. Den offentliga sektorns direkta kostnader för alkoholens skadeverkningar överstiger 1,3 miljarder euro årligen. Ytterligare belastar alkoholens skadeverkningar samhället med indirekta kostnader exempelvis till följd av nedsatt produktivitet i arbetslivet och nedsatt arbetsförmåga. Enligt finländska alkoholforskare finns det klara bevis för att de mest kostnadseffektiva metoderna för att minska skadeverkningarna är att begränsa tillgängligheten och marknadsföringen av alkohol samt att höja alkoholskatterna. Både WHO och OECD förespråkar dessa metoder för att minska de samhälleliga kostnaderna och för att understödja medborgarnas välfärd.

Hur ställer sig då folket till alkoholmonopolets framtid? Enligt THL vill 49 procent av befolkningen att de nuvarande alkoholpolitiska begränsningarna bibehålls, och 13 procent vill att de skärps. Hela 85 procent anser att Alko fortsättningsvis bör ha monopol på starkspriten. Alkoholmonopolet har alltså ett relativt stort understöd. Men enligt en undersökning av Dagligvaruhandeln vill en avsevärd andel av befolkningen, 56 procent, kunna köpa vin i matbutikerna. Av dessa resultat följer frågan om i vilken mån Alkos möjligheter till fortlevnad utan vinmonopol har beaktats av dem som uttryckt sin åsikt i undersökningarna. Vid Finlands Alkoholförsäljarförbund har man nämligen konstaterat att EU knappast skulle acceptera ett monopol som inte omfattar viner, vilket innebär att monopolet skulle rasa totalt om viner introducerades i matbutikerna. Det skulle inte heller vara ekonomiskt hållbart med ett monopol endast på starksprit.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att alkoholmonopolet fortfarande är motiverat i vårt land. Inte heller folkopinionen ger tillräckligt med stöd för ett så drastiskt beslut som att släppa spriten helt fri. Inverkan av ett sådant beslut på den nuvarande positiva trenden med en minskning av totalkonsumtionen är oviss. För folkhälsans skull och med tanke på statens ansvar för medborgarnas välfärd – vill man köpa en flaska vin till maten är det kanske ändå värt att ta en extra sväng till alkoholbutiken, där personalen dessutom ger råd och god kundbetjäning. Eller varför inte prova en flaska alkoholfritt?

Mikaela Hermans

Verksamhetsledare, Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

En kommentar

  1. Om man vill minska på rattfylleri så borde det vara lag på obligatoriskt alkolås i ALLA bilar, polisen boirde ha rätten att beslagta bilen och sälja den på auktion som skulle finansiera deras verkasmhet och personer som t.ex blir fast för rattfylleri får många gånger per år så skulle bli omyndigförklarade flr en viss tid. Det är för ofta som man läser att någon har blivit fast för mycket grovt rattfylleri med obesiktigad/stulen bil för 15-20:e gången på ETT år.
    Dessa personer har knappt någon egendom eller inkomst så de kommer lindrigt undan, medan någon hederlig person med fetare plånbok kan få betala 10 tusentals euro i böter som knappt överstiger 0,5 promille. Är det rimligt? NEJ!

    Så länge staten och myndigheterna agerar barnvakt åt ett vuxet folk och begränsar tillgången och höjer skatterna så blir man inte heller av med problemen. En öppen och liberal alkoholpolitik där Alko är historia och ansvaret ligger på medborgarna är den enda rätta vägen. Man skapar bara mera problem med begränsad tillgång och högre pris. Ett högre pris leder till privatimport och grå handel. Man helt enkelt skänker skattepengar till grannländerna.

    Inte var Finland nyktert under förbudstiden om någon trodde det. Massor av alkohol smugglades längs med kusten och pannorna kokade över. Inte ens idag är det lagligt att destillera hemma och göra egen calvados eller kirschwasser, men vem har koll på vad man gör på sommarstugan så länge man inte säljer det 🙂 Ingen förlorar ens på att man destillerar hemma, helt vanligt i södra Europa i de sk. vinländerna.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*