Allt färre personer kör berusade, men mängden narkotikapåverkade chaufförer ökar stadigt

Trafik.
Straff, stöd och förebyggande verksamhet är några möjliga lösningar på problemet med rattfylleri. Foto: Patricia Torvalds.

Årligen behandlar polisen i Sydvästra Finland cirka 2 500 fall av rattfylleri, alltså mellan sex och sju fall i dagen.

– Det här är onekligen en ganska stor del av vårt arbete, konstaterar Tuomo Katajisto, kommissarie vid Sydvästra Finlands polisstation.

Allt vanligare med amfetaminpåverkade chaufförer

För att en person ska göra sig skyldig till rattfylleri krävs att alkoholhalten i personens blod uppgår till minst 0,5 promille, eller att alkoholhalten i hens utandningsluft uppgår till minst 0,22 milligram per liter.

För att brottet ska räknas som grovt rattfylleri krävs att alkoholhalten är 1,2 promille respektive 0,53 milligram per liter.

De personer som kör motorfordon narkotikapåverkade gör sig även skyldiga till grovt rattfylleri.

I dag är cirka 40 procent av de personer som gör sig skyldiga till rattfylleri i Sydvästra Finland påverkade av andra rusmedel än alkohol, speciellt amfetaminpåverkade chaufförer har blivit allt vanligare i trafiken.

Orsakerna bakom rattfylleriet varierar från fall till fall

Speciellt unga män är överrepresenterade i rattfylleri statistiken.

– En grupp personer som ofta blir fast för rattfylleri är ungdomar, speciellt unga män, och en annan är lite äldre personer som ofta lider av problem med missbruk, förklarar Karoliina Karjalainen, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Enligt Karjalainen är bland annat missbedömning av den egna berusningsgraden, problem med missbruk och likgiltighet möjliga förklaringar till varför berusade personer väljer att sätta sig bakom ratten.

– Men det finns säkert lika många orsaker som det finns berusade chaufförer, konstaterar hon.

Fler fall under sommarmånaderna

En stor del av de fall av rattfylleri som kommer till polisens kännedom upptäcks eftersom någon medtrafikant reagerat på en förares avvikande beteende i trafiken, men i vissa fall uppdagas rattfylleriet även i samband med polisens razzior.

– Det är nog inte hemskt vanligt att man åker fast i samband med en blåstestrazzia, i medeltal är det en chaufför av 500 som kör berusad eller drogpåverkad, förklarar Katajisto.

Under veckoslut och helgdagar och under sommarmånaderna ökar mängden berusade personer i trafiken.

Straffa, förebygga och vårda

Flera av dem som kör alkohol- eller drogpåverkade har sedan tidigare gjort sig skyldiga till rattfylleri.

– Visst har vi dem som åker fast för första gången och som blir rätt överraskade men vi har också dem som åkt fast tiotals gånger, konstaterar Katajisto.

För de fall där en person blivit fälld för rattfylleri upprepade gånger, men fortsätter att köra alkohol- eller narkotikapåverkad även om hen försatts i körförbud, har man försökt utveckla mekanismer för att bryta den onda cirkeln.

– I de här fallen är det ett alternativ att bilen beslagtas av staten. Visst kan man alltid köpa en ny bil men det kan i alla fall i viss mån hejda personen, resonerar Katajisto.

Karjalainen framhäver att de här personerna ofta lider av en rad olika sociala och hälsorelaterade problem och hon nämner straff och vård som möjliga lösningar.

– Det är också viktigt att tänka långsiktigt och förebygga ungdomars användning av rusmedel och försöka påverka deras attityder på ett sätt som gör dem negativt inställda till rattfylleri, tillägger hon.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*