Åldringsvården i fara
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Stortack till Lasse Söderlund, det var lika skönt att läsa, som det var för dej att skriva av dej i ÅU (tisdag, 5.12). Allt väsentligt kom med!
Tack också till ÅU, som vek nästan en hel sida för åldringars röster, med Kepa Tromps utmärkta insändare om vårdreformen och vårdjättar strax bredvid!
Vill också bekräfta detta; hur kan man tro att åldringar som inte ens använt dator, och de är många, skall kunna behärska invecklade digitala och mobila lösningar?
Är det inte lönsammare att anställa vårdare, som kan ge individuell vård, och betalar skatt, än att exempelvis investera i dyra robotar som inte betalar skatt?
Minst 50 % av de pensionärer som lyfter yrkespension och jobbat i 30–40 år får en ”medelpension”, med vilken det inte går att anlita privata vårdhem, då en servicesedel inte täcker mellanskillnaden.
Det brutna indexet på pensionen gör det ännu osannolikare!
Och hur går det med klienterna och ansvaret, om en privat vårdinstans går i konkurs, som ett BB i Stockholm för 1 år sen, när platserna inte mera räcker till?
Många hälsningar till Kimitoön!
Birgitta Grönroos
80+
Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.