Förflytta dig till innehållet

Så här svenskt har Åbo inte varit sedan 70-talet – samtidigt sjunker andelen finskspråkiga

ÅU
Mångna människor med studentmössor på.

ÅU

Vårdberget på Valborgsmässoafton. En av samlingspunkterna för det växande antalet finlandssvenskar i Åbo.


Det har inte bott så här många svenskspråkiga i Åbo sedan krigstiden, och som procent av alla invånare har Åbo inte varit så här svenskt på över 40 år.
1990 var antalet som lägst. Då fanns det bara 8 138 svenskspråkiga i staden. Sedan dess har svenskan långsamt blivit starkare i jämförelse med finskan.
Antalet svenskspråkiga har ökat med 26,6 procent, samtidigt som de finskspråkiga har ökat med bara 5,7 procent.
Den 31 december 2017 var 10 310 personer med svenska som modersmål skrivna i Åbo. Senast det bodde fler svenskspråkiga i Åbo än så var 1930, enligt Åbo stads statistik.
Då bodde det 12 252 svenskspråkiga i staden. 20 år senare, år 1950, var siffran nere på 10 246.

Hela 1 633 personer pratade ett annat språk än finska eller svenska på 1870-talet. Först på 1990-talet var den siffran lika hög på nytt.


Som andel av befolkningen är 5,4 procent av Åboborna svenskspråkiga i dagens läge. Andelen har stigit sakta men säkert sedan 1990 då bara 5,1 procent av invånarna pratade svenska som modersmål. Andelen var senast så här hög år 1975.
Andelen finskspråkiga har sjunkit från 94 till 84 procent
Ökningen som procentuell andel av befolkningen är väldigt liten, men anmärkningsvärd med tanke på att andelen finskspråkiga av befolkningen minskat stadigt sedan 1985. Då var 94,6 procent finskspråkiga, nu är de bara 84 procent.
– Den primära orsaken till minskningen är invandringen från utlandet. En annan orsak till att just de finskspråkigas andel har minskat är att den ekonomiska attraktionskraften i Åbo har stött undan potentiella inflyttare. Finlandssvenskarnas andel har inte påverkats lika mycket av det på grund av Åbos position som ett finlandssvenskt centrum, förklarar Tuomas Martikainen, direktör på Migrationsinstitutet.
– Dessutom har många finskspråkiga flyttat ut till Rusko, Masko och Lundo, särskilt på 90-talet. Kranskommunerna tilltalar inte finlandssvenskar i samma grad.

Allt fler språk i Åbo. 1990 var andelen svenskspråkiga som lägst. Sedan dess har andelen ökat, trots allt mer inflyttning från andra länder.


De övriga språken ökar överlägset mest
Den grupp som ökar överlägset mest är ändå de som har ett annat modersmål än svenska eller finska. År 1970 var de bara 250, men nu pratar nästan 20 000, mer än var tionde Åbobo ett annat språk än de två nationalspråken. Det här är en ökning på cirka 8 000 procent.
De mest talade språken i den gruppen är i fallande ordning ryska, arabiska, kurdiska, estniska och albanska.
Befolkningen i Åbo har ökat med cirka 2000 personer per år de senaste åren, men vore det inte för inflyttningen av personer med andra modersmål skulle Åbos invånarantal knappt ha ökat alls sedan 1990-talet.
Källor: Åbo stads statistiska årsbok 2017, Statistikcentralen.
 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter