ÅA-professor får två miljoner euro i finansiering
Miljonregn. Professor Cecilia Sahlgren mottar den störsa enskilda finansieringen som någon forskare vid ÅA fått. ÅU-foto
Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, har erhållit två miljoner euro från Europeiska forskningsrådet ERC.
Finansieringen är en av de mest prestigefyllda och eftertraktade i Europa och den största som erhållits av en enskild forskare vid ÅA.
Finansieringen ges för projektet ForceMorph och är en så kallad Consolidator Grant som ges forskare som fått en enastående start på sin karriär. Det betalas för fem år.
Målet med projektet är att studera sambandet mellan blodflöde och cellsignalering och klargöra hur dessa påverkar blodkärlens struktur, till exempel tjockleken på väggarna i dem.
Kunskapen kommer bland annat att vara till nytta vid behandlingen av hjärt- och kärlsjukdomar.
– Många hjärt- och kärlsjukdomar uppkommer till följd av förändringar i blodtrycket. Dessa förändringar leder till strukturella missformningar som gör att vävnaderna inte fungerar. Vi ska studera hur kraft ger upphov till form, säger Sahlgren i ett pressmeddelande från ÅA.
Forskarna vet i dag att den mekaniska påfrestning som celler i blodkärl utsätts för, till exempel i form av blodtryck, påverkar egenskaper som blodkärlet får då det byggs upp. Man vet också att de molekylära signalerna mellan cellerna påverkar tjockleken på väggarna.
Däremot vet man inte hur blodtrycket och cellsignaleringen samverkar för att olika effekter ska ske.
– Genom att förstå sambandet kommer vi att lära oss nya saker om bakgrunden till hjärt- och kärlsjukdomar. Det här gör att vi kommer att kunna förutspå effekterna av vissa mutationer, men också rent terapeutiskt gå in och modifiera signalerna för att motverka olika sjukdomstillstånd, säger Sahlgren.
– Kunskapen kommer också att kunna användas när vi vill regenerera vävnad. Inom vården kan vi rätt enkelt få ett blodkärl att växa hos en patient genom att operera in ett rör, men vi kan inte styra strukturen runt omkring kärlet. Det vill säga vi har svårt att styra ordningen på cellerna och tjockleken i lagren runtom röret, samt se till att förhållandet mellan alla delar att bli rätt. Där behöver vi kunna modifiera blodtrycket eller signaleringen på rätt sätt.
Läs mer om framgångarna för biologi vid Åbo Akademi i artiklen: Biologin vid ÅA firar 60 år
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.