Förflytta dig till innehållet

ÅA-forskare: Tvåspråkighetens fördelar är överdrivna

Arkiv/ÅU

Arkiv/Annina Suominen

Ingen fördel. Inte ens en tvåspråkig barndom ger någon kognitiv fördel. ÅU-foto


Forskare vid Åbo Akademi ifrågasätter antagandet att tvåspråkighet förbättrar förmågan att rikta uppmärksamheten, att utesluta oviktig information och att skifta uppmärksamheten mellan olika uppgifter.
Tvåspråkighet är givetvis till stor nytta för kommunikationen mellan människor, men den verkar inte förbättra våra exekutiva funktioner, skriver ÅA i ett pressmeddelande. Det är akademiforskare Minna Lehtonen och hennes forskargrupp vid ämnet psykologi som genomfört studien.
– Det har forskats en hel del i tvåspråkighetens eventuella exekutiva fördel under de senaste åren och ämnet har fått stor uppmärksamhet inte bara inom det vetenskapliga samfundet utan också i massmedierna, säger Lehtonen.
– Man har trott att de exekutiva funktionerna tränas av att man aktivt använder sig av och byter mellan två språk, men vår nya översiktsstudie, där vi sammanfattar den tidigare forskningen, tyder på att så inte är fallet. Tvåspråkiga och enspråkiga presterar i stort sett lika bra i uppgifter som mäter de exekutiva funktionerna.
Lehtonens forskargrupp gjorde en systematisk sammanfattning av totalt 152 studier på två- och enspråkiga vuxnas prestationer i uppgifter som mäter olika exekutiva funktioner.
Studierna hade gjorts i 27 länder där tvåspråkighet förekommer. I sammanfattningen hittades inga fördelar för de tvåspråkiga.
I studien undersöktes också ett antal bakgrundsfaktorer som man i tidigare studier har antagit kan påverka hur stor den tvåspråkiga fördelen är.
Sådana faktorer är till exempel i vilken ålder den tvåspråkiga har lärt sig sina två språk, hur gamla försökspersonerna var eller vilka två språk det är fråga om.
Resultaten gav inget stöd för antagandet att vissa former av tvåspråkighet skulle vara speciellt fördelaktiga.
Studien har nyligen publicerats i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Psychological Bulletin.
Studien är en del av forskningsprojektet ”Bilingualism and Executive Functions: Tackling the Missing Links” som finansieras av Finlands Akademi.

Akademiforskare. Det är Minna Lehtonen och hennes forskargrupp vid ämnet psykologi som genomfört studien.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter