95-åriga Pekka Penttilä tar en halv sup varje kväll – nu tar han guld i friidrotts-FM för veteraner i Åbo

Pekka Penttilä har redan två guldmedaljer i FM-tävlingarna i friidrott för veteraner. En i längdhopp och en i 100 meter. Foto: Kim Lund

Pekka Penttilä sitter i sin blåa Suomi träningsoverall på läktaren i Paavo Nurmis stadion i Åbo.

Han pustar ut efter morgonens längdhoppstävling i veteran-FM som avgörs i Åbo under helgen. Resultat på 2,12 meter var endast tre centimeter från världsrekordet.

— Det harmar inte alls att det inte blev världsrekord, säger han

Penttilä som tävlar för Porin Urheiluveteraanit är en sann stålfarfar.

Han började idrotta som tioåring och har varit aktiv sedan dess. I veteranserien har han tävlat i 30 år och har slagit världsrekordet i tiokamp fyra gånger.

I vårens inomhus-VM i Polen slog han världsrekordet på 60 meter med tiden 14:08.

Men gratis har inte de resultaten inte kommit.

— Jag tränar tre gånger i veckan, främst blir det löpning. Utan träning blir det ingenting. Det är bra så länge jag hålls i skick och får bra resultat.

Vilkendera är viktigare, resultaten eller att idrotta för att dig i form?

— Ärligt talat är det båda.

På söndag tävlar Penttilä i 400 meter. Foto: Kim Lund

Synen och hörseln har blivit sämre, men i övrigt är det inga fel på Penttilä och några mediciner behöver han inte.

— Första gången jag låg på sjukhus var jag 93 år och efter det har jag inte gjort det.

Han bor i en hyreslägenhet hos  institiutionen för Västra Finlands diakoni i Björneborg och promenerar den cirka en kilometer långa sträckan till affären. Men gränsen för vad han orkar bära går vid tre kilo.

Penttiläs guldmedaljer i 100 meter och längdhopp. Foto: Kim Lund

Han äter hälsosam:  mycket grönsaker och havregrynsgröt som är bra för matsmältningen. Men någon hälsofanatiker är han inte.

— Jag brukar ta en halv sup innan jag går och lägger mig. Då sover jag gott i 6 –7 timmar.

Några tankar på att avsluta sin idrottskarriär har han inte.

— Jag håller på så länge jag orkar och har hälsan i behåll. Men tiden kan ta slut när som helst, men så länge jag är i skick hoppas jag kunna fortsätta.

 

 

 

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*