Förflytta dig till innehållet

Sanna finländare


I en kartläggning över finländarnas trygghetskänsla som Inrikesministeriet nyligen (31.5) publicerade framkommer att hatretoriken har ökat, och att ungdomar med invandrarbakgrund upplever mer våld och hot om våld än andra.
Två faktorer verkar samverka och trigga hatretoriken.
Den ena är invandringen, hatretoriken har ökat efter 2015 när Finland fick större grupper med asylsökande än tidigare, och den andra är de sociala medierna. Deras genomslagskraft har blivit starkare i takt med att användarna blir fler och som medieform är de både direkta och indirekta; lätta att använda, bums kan du uttrycka din åsikt hur oöverlagd den än är, men trots det indirekta, du möter inte motparten.
Mycket av hatpropagandan framförs skriftligen, men även om det är slag i luften är det inte tomma ord. Och så ska de inte tolkas heller.
Fullmäktigeledamoten, 25-årige Suldaan Said Ahmed, VF, i Helsingfors är en förebild för många unga med invandrarbakgrund. Han har i åratal mött hatretorik i sociala medier, också direkta hot.
I MTV (4.6.) berättar han att han har hotats till livet många gånger:
”Jag har fått telefonsamtal där den som ringer säger att den ska döda mig. I Facebook har jag fått meddelanden om att min död ”är beställd”. Man ber om min adress och säger ”för det kommer att gå illa för dig”. ”
Vår samtid saknar inte paralleller. Politiker eller vem som helst som talar för ett mångkulturellt samhälle är i skottgluggen.
Tankarna går igen till TS-journalisten Rebecka Härkönen som flyttade till Helsingfors när hatretoriken i hemstaden Åbo blev för mycket för henne och henns familj. Hatet kom även då från de främlingsfientliga leden.
Ett mönster upprepas när de här berättelserna kommer fram.
I de debatter som följer efter nyheten med Said Ahmed blir tongångarna snabbt hätska. En av dessa är de Twittertrådar som hetsigt debatterar om vem som är finländare, vem inte, hur finländare definieras.
Med hänvisning till MTV-nyheten twittrar någon: ”Om vita, medelålders män i politiken skulle utsättas för sådant här skulle säkert något ha gjorts åt saken”.
Varpå Otto Meri, Saml och fullmäktigeledamot i Helsingfors liksom Said Ahemd, twittrar: ”Hör du, medelålders vita män upplever också liknande”.
Mothugg följer. För nu är ju inte medelålders vita män särdeles utsatta för hatretorik eller ens osakliga påhopp om vi är rätt informerade.
Enligt ministerierapporten var invandrarunga särskilt utsatta, enligt polisen kan de mest utsatta hittas bland muslimer, asylsökande och när det gäller kön är kvinnor betydligt oftare föremål för näthat än män.
I det ögonblick Meri sökte sympati som vit man hade han dagarna innan twittrat något som uppfattades hånfullt mot överskuldsatta, vilken ledde till en egen debattbubbla i den sociala medievärlden. Hård polemik om hur rika politiker som han inte verkar känna empati följde.
Kanske Meri faktiskt just då hade upplevt hur det stormade i hans vattenglas – eller vad han nu skålar i, lite ädlare drycker kanhända. Oberoende är steget långt till de ”du ska dö”-påhopp som Said Ahmed hade fått.
Och det är någonstans här, i kölvattnet av berättelsen om vilken hatpropaganda Said Ahmed har utsatts för, som flera sannfinländare börjar ta ton.
Det är de som vill klargöra vem som är finländare och vem inte.
Och det är där och då, någonstans djupt inne i den sannfinländska twittermyllan, som det spårar ur ordentligt.
Riikka Purra twittrar: ”Jag vill säga att största delen av finländarna vet nog intuitivt, vem som är finländare och vem inte”.
Riikka Purra jobbar på Sannf:s partikansli, är politisk planerare och fullmäktigeledamot i Kyrkslätt.
Säger man a hamnar man ofta att säga b. Så gick det nu också.
Förklaringar om hur riktiga finländare ska definieras följer, och alla ”med främmande modersmål” är åtminstone uteslutna, enligt Purra.
När argumenten är osakliga och påhoppen grova – varför träder sådana som Said Ahmed fram, gör han inte sig ännu en gång till måltavla för hatet som egentligen bor i det egna misslyckandet, i osäkerheten, i rädslan för allt och alla som inte ser ut och tänker som du?
Han gör det för att inte rädslan och hatet ska vinna, säger han, men medger att polisen har gett honom rådet skaffa hemlig adress och undvika åka kollektivt…
Och varför skriver vi ännu en gång om att det sannfinländska resonemanget inte håller, om att främlingsfientligheten bör motarbetas, om att ett mångkulturellt samhälle tvärtom är försvarbart?
För att mångfald är vägen till utveckling, för att en hundraprocentig och total respekt av mänskovärdet är grunden i vår demokrati och det mänskovärdet tillhör alla, oberoende av ursprung, hudfärg, språk eller religion.
Och för att det hat som uttrycks i vad som låtsas vara sanna finländska åsikter inte behöver vara finländskt alls, det finns miljoner finländare som inte skulle instämma.
Det finns inflytelserika, vita, medelålders män som protesterar mot detta ”sanna finländska” – och kanske just de borde bli fler och mer högljudda.
 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter