Vilka är alternativen?

Stadsstyrelsen i Pargas beslöt i måndags att staden inte utnyttjar sin förköpsrätt när det gäller en omkring 0,7 hektar stor fastighet på södra Ernholm i Nagu (ÅU i går).

Beslutet fattades på ett extra insatt möte med den här frågan som enda ärende på agendan och efter långa diskussioner.

Förköpsrätt betyder att en stad eller en kommun inom tre månader efter en fastighetsaffär har rätt att lösa in en såld fastighet för samhällsbyggande eller för att området bör skyddas.

I det här fallet skulle fastigheten ha varit intressant för Pargas stad för att den ingick i en betydligt större vision om hur Ernholm och Nagu kunde ha utvecklats. Staden skulle utöver förköpet ha varit villig att betala 750 000 euro för ett drygt 20 hektar stort område.

Men största delen av det tänkta utvecklingsområdet tillhör Ernholm gård, vars ägare har meddelat staden att de inte vill sälja. I en skrivelse till staden som undertecknats av samtliga markägare meddelar de att man inte är intresserade av en försäljning.

– Beskedet är definitivt. Vi tänker inte förhandla mera med staden, åtminstone inte i det här skedet. Sedan vet man inte vad som kan hända i framtiden, säger Birgitta Franzén, en av ägarna. (ÅU 1.8.2017)

Därmed är inte heller det mindre området, som behandlades av stadsstyrelsen i måndags, längre intressant för staden och staden utnyttjar inte förköpsrätten.

Pargas stads vision och mål har varit ett nytt bostadsområde på Ernholm, på ett område som ligger i direkt anslutning till Nagu centrum och Kyrkbackens detaljplanerade område.

Hundra nya bostäder skulle ha byggts på det nya området.

Stadsstyrelsens ordförande Mikael Holmberg, SFP, säger efter måndagens stadsstyrelsemöte att det är beklagligt med tanke på utvecklingen av Nagu och skärgården om planen och projektet faller.

Staden vill trots allt fortsätta förhandla med markägarna, eftersom det nya bostadsområdet ses som så intressant och viktigt med tanke på Nagus utveckling.

Han kunde ha tillagt ”och också för Korpos utveckling och för hela skärgården”.

Stadens tjänstemän skriver i sin beredning inför mötet i måndags att stadens mål bland annat är att de nya bostäderna skulle stöda sig på den befintliga servicen i centrum och att infranätverket skulle utvecklas.

– Utvecklingen av området skulle också möjliggöra att näringslivets verksamhetsförutsättningar förbättras, står det i beredningen. Staden betecknar det aktuella området som ”högst intressant och aktuellt med tanke på samhällsbyggandet i Nagu… … det näst största centret i Pargas stad”.

Hundra nya bostäder koncentrerade på ett strategiskt område i Nagu skulle betyda en rejäl inflyttning, som också till exempel närliggande Korpo kunde ha nytta av.

Säg att det i en fjärdedel av bostäderna skulle flytta in två personer, i en fjärdedel tre personer och fyra och fem personer i de resterande fjärdedelarna. Det skulle betyda en inflyttning på 375 personer.

Det är en anmärkningsvärd siffra med tanke på att Nagus befolkning i dag består av omkring 1 420 personer. I Korpo bor det 790 personer.

Att en sådan ökning av befolkningsunderlaget skulle ha stor betydelse säger nästan sig självt.

Flera hundra nya invånare skulle till exempel trygga förutsättningarna för skolor och daghem och betyda ett mer än välkommet kundtillskott för näringsidkarna i Nagu – också under månaderna mellan november och mars då en stor del av sommarsäsongens kunder i dag håller sig långt borta från skärgården.

Tänk så mycket bröd och tomater 375 nya personer äter i veckan. Tänk så många koppar kaffe de dricker och hur många luncher under arbetsdagarna som kunde bli aktuella.

Tänk vad 375 nya klienter skulle betyda för tandvård och hälsovård, för bibliotek och fastighetsservice. Och så vidare, och så vidare.

Också ett aktivt föreningsliv kunde bli än aktivare.

Men det finns alltså ett stort men i denna framtidsvision. Staden äger inte marken och ägarna vill inte sälja.

Vilka är då alternativen för Pargas stad?

Finns det andra fastighetsägare som är intresserade av att sälja?

Kan planerna överföras till något annat område, som kanske inte är lika strategiskt placerat, men nästan?

Kan de delas upp på flera mindre områden i stället för på ett enda stort?

Kan de rentav modifieras så att de passar någon annan kommundel?

Vilka andra möjligheter finns det då att utveckla Nagu?

Det är en fråga som i högsta grad borde intressera Naguborna själva. Hur kan man öka inflyttningen i större skala, var kunde Nagu växa?

Att inte utveckla känns inte som något bra alternativ.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*