Vårdpolitiker i Kimitoön: Vi är inte skyldiga vårdbolagen något

Amos. Med det nya vårdhemmet, namngivet efter Amos Anderson, etablerar sig Esperi Care i Kimitoöns kommun. Det gör också konkurrenten Attendo. ÅU-foto

Niklas Guseff (SFP), ordförande för omsorgsnämnden i Kimitoöns kommun, säger att kommundirektören Anneli Pahtas uttalande om att det finns överkapacitet inom äldreomsorgen (ÅU i går) är en sanning med modifikation som han inte skriver under.

Det är bara om man inkluderar de privata alternativen Attendo och Esperi som det finns överkapacitet, och Guseff ser inte varför man skulle behöva göra det.

– Vi har absolut ingen skyldighet att fylla vårdbolagens platser. De har tagit en medveten risk genom att etablera sig i kommunen, och hoppas på att social- och hälsovårdsreformen ska ge dem klienter.

Guseffs poäng är att när landskapet tar över ansvaret för social- och hälsovården så utgår vårdbolagen från att de har det bästa konkurrensläget.

Men när kommunen nu utreder alternativen så har beslutsfattarna inga skyldigheter gentemot Attendo och Esperi. Man försöker enbart säkerställa den bästa vården och omsorgen.

Men vårdbolagen omfattas trots allt av den konsultutredning som genomförs i september, eller hur?
– De finns i kommunen så klart att de beaktas så att vi kan jämföra olika alternativ. Men jag utgår från det som är bäst för kommunen.

ÅU skrev i går om Raseborgs stads dåliga erfarenheter av Attendo. Spelar sådana erfarenheter en roll när kommunen ska fatta sina beslut?
– Man ska komma ihåg att Attendo har hundratals enheter runt om i Finland. Om man inte lyckas på alla så är det tråkigt. För vår del gäller trots allt att om vi går in för ett samarbete – vare sig det gäller några platser eller hela enheter – så måste avtalsjuridiken hålla. I Raseborgs fall verkar avtalen inte ha funnits eller varit bristfälliga.

Guseff tror att konsultutredningen kommer att ge tillräcklig klarhet i frågan om Almahemmets renovering för att fullmäktige ska kunna fatta ett beslut innan årets slut.

SFP är splittrat i frågan. En del ledamöter vill att äldreboendet renoveras, andra att kommunen inte investerar och förlitar sig på avtal med vårdbolagen.

Esko Antikainen, VF:s medlem i omsorgsnämnden, säger att offentlig och privat äldreomsorg i kommunen ska komplettera varandra.

Utgångspunkten måste trots allt vara att kommunen erbjuder platser och de privata aktörerna fungerar som komplement, till exempel för personer som beviljats en servicesedel.

– Men jag har sagt att om systemet med servicesedlar inte fungerar som måste vi kunna frångå det.

Servicesedelns värde upplevs vara för lågt, både för vårdproducenter och för klienter.

De privata vårdbolagen växer upp som svampar efter regn men kommunen har inte någon skyldighet att förse dem med patienter, säger Antikainen.

Han vill trots det inte döma ut de privata alternativen, och tycker att den miljonsatsning som nu nämns i samband med Almahemmet är i överkant.

– Om vi ska hålla kvar Almahemmet måste det uppfylla alla lagliga krav. Sprinklersystemet borde ha installerats redan innan kommunsammanslagningarna, och jag har svårt att tro att det, och renoveringen, skulle kosta så mycket som påstås.

Han befarar trots allt att en investering kommer att visa sig vara i onödan då landskapet tar över vården och bedömer att Almahemmet inte är nödvändigt.

SDP:s inställning till de privata vårdbolagen är att kommunen ska se till den offentliga äldreomsorgen först. Det säger Mikael Hellbom, socialdemokratisk vice ordförande i omsorgsnämnden.

– Sedan har vi mindre lokala privata aktörer som kan hjälpa till. De går före de stora vårdbolagen.

Överlag tycker Hellbom att kommunen inte ska fatta några stora beslut innan social- och hälsovårdsreformens utfall börjar klarna.

Den pågående utredningen av ett tvåspråkigt vårdbolag, som Kimitoöns kommun kunde grunda tillsammans med Pargas och en privat aktör, verkar lovande och har ett stort stöd, säger Hellbom.

Han tycker också att kommunen ska gå vidare med renoveringen av Almahemmet. Det handlar om en stor investering – 1,3 miljoner euro – men oavsett vad som händer är det vettigt för kommunen att renovera.

– Ett privat vårdbolag skulle lägga ner det i det här skicket och om landskapet inte hyr det blir vi med det ändå. Det måste trots allt finnas en offentlig beredskap.

Hellbom tycker att erfarenheter likt de som staden Raseborg har av Attendo, som ÅU skrev om i går, ska spela en roll då kommunen fattar sina beslut.

– Klart man måste ta hänsyn till det som sker i andra kommuner. Vår kommundirektör gör ju det när hon hänvisar positivt till vårdbolag i andra kommuner.

Avtalen blir allt viktigare

Niklas Guseff nämner avtalsjuridiken i intervjun ovan.
Just avtalen lyfts fram i den nya kommunallagen, mycket på grund av att kommuner i allt högre grad skriver avtal med externa aktörer – till exempel i social- och hälsovårdsfrågor.
Enligt lagen är avtalen en del av själva ledningen av kommunen. Det här förutsätter att kommunen utövar en stark ägarstyrning.
Ägarstyrningen utövas i praktiken vid förhandlingar med avtalsparterna, vid beredningen av avtal, i de avtal som utarbetats och i övervakningen av avtalen.
Vanligt är att kommunerna tar extern konsulthjälp för att sluta avtal.
Kommunstyrelsen och kommundirektören har det yttersta ansvarset för att organisera och övervaka avtal som ingåtts.
Källa: Kommunförbundet

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*