Uittamobor känner sig förbisedda i brofråga

Trafiken flyter. Klockan halv fyra på eftermiddagen är det ingen rusning i korsningen Lillheikkilävägen-Stålarmsgatan i Åbo. De som kommer från Hirvensalo och svänger av till höger på Lillheikkilävägen kunde dra nytta av en ny bro. Men är det värt det? frågar sig Uittamo- och Hirvensalobor. Foto: Dan Lolax

En ny bro över Långvattnet i Åbo, mellan Uittamo och Hirvensalo, skulle förändra landskapet i bägge stadsdelarna.

Trots det är det enbart Hirvensalobor, genom småhusföreningen på ön, som fått uttala sig.

Det här eftersom broplanerna ingår i den nya delgeneralplanen för Hirvensalo.

Teppo Kallioniemi, ordförande för stadsdelsföreningen Meripuistoseura – som inkluderar Uittamo, Ispois och Katrinedal – säger att föreningen lämnat in ett utlåtande om den delgeneralplan som nu är aktuell.

Utlåtandet har inte beaktats.

– Troligen kan vi lämna in besvär först när det blir aktuellt att planera nya trafikarrangemang i Uittamo, säger Kallioniemi.

Enligt honom är hela processen bakvänd.

Den nya bron motiveras med att trafikmängderna redan nu belastar Hirvensalobron och kommer att öka vart efter att ön får fler invånare.

Invånarprognosen förhåller sig Kallioniemi skeptisk till, bland annat för att den varierar så mycket.

Han förstår att de som bor i stadsdelen Martins vill att bron byggs eftersom de tror att trafikstockningarna på Stålarmsgatan skulle minska i och med det.

Tanken är att en ny bro över Långvattnet skulle leda trafiken från Satava, Kakskerta och Hirvensalo längs Södra bågen mot Skanssi.

– Men man kan inte tvinga bilisterna att ta den vägen. De som måste över Aura å kommer att köra längs Ispois parkväg in till centrum.

Eftersom köerna bildas i centrum borde man rikta åtgärderna dit, säger Kallioniemi. Den planerade breddningen av Stålarmsgatan är ett steg i rätt riktning.

Det är dessutom en billigare lösning, fortsätter han, bland annat med tanke på att Åbo snart sätter 60 miljoner euro på att renovera konserthuset.

Också stadens utvecklingsplaner för området runt Gamla stortorget kommer att sluka tiotals miljoner, säger Kallioniemi.

– Varifrån ska alla dessa miljoner tas?

Kostnadsberäkningarna för Uittamobron är tio år gamla, säger Kallioniemi.

Enligt dem skulle bron kosta 30 miljoner euro men Kallioniemi jämför med kostnadsberäkningen för nya Rävsundsbron.

– Den bron kommer att kosta drygt 50 miljoner euro. Det är troligt att Uittamobron når liknande kostnadsnivåer.

Förutom att lösa problemet med bilköer där de uppstår – det vill säga på Stålarmsgatan och på Lillheikkilävägen – så borde staden inse att den planerade lättrafikbron mellan Korppolaisbacken och Färjstranden också löser en del av trafikproblemen – dessutom på ett hållbart sätt, säger Kallioniemi.

Den bron måste vara så pass stadig att den i nödfall kan bära till exempel räddningsfordon. Därmed skulle den göra tillgängligheten till Hirvensalo mindre sårbar.

Vid sidan av de här invändningarna är Uittamobrons inverkan på miljön det största argumentet mot att den byggs, säger Kallioniemi.

– Folk tror att vi motsätter oss för vår egen skull men det vi tänker på är den natur som skulle förstöras.

I det här avseendet får Kallioniemi delvis stöd av Natur-, trafik- och miljöcentralen som pekat på brister i utredningen av vilka konsekvenser planen har för Natura 2000-området.

NTM-centralen kommer att komplettera sina utlåtanden under hösten.

Planläggnings- och miljönämnden i Åbo bordlade delgeneralplanen för Hirvensalo på sitt möte i går så att samtliga fullmäktigegrupper ska hinna gå igenom materialet.

Plock bland kritikernas argument

  1.  Uittamobron bryter mot bestämmelserna för Natura 2000 eftersom det är svårt att skydda fågel- och djurlivet från trafikbullret.
  2.  Uittamobron kommer att kosta betydligt mer än 30 miljoner euro, troligen närmare 50 miljoner.
  3.  Friluftsområdena på Hirvensalo och i Uittamo skulle påverkas märkbart för de tusentals människor som bor där och för övriga Åbobor.
  4.  Bostadsområdet i Uittamo påverkas negativt och markanvändnings- och byggnadslagen kräver att fastighetsägare söker nytt bygglov, för till exempel ljudisolering, om förändringar påverkar området.
  5.  Inga invånare på fastlandet har hörts i planläggningsärendet trots att bron innebär nya gatunät och trafikarrangemang.
  6.  En bro över Långvattnet löser inte bilköerna i stadsdelen Martins eller på Kvarn- och Martinsbron inne i centrum.

Inte heller öbor gillar broplanerna

En ny bro löser inte problemet med den grötiga trafiken längs Stålarmsgatan.

Det säger Peter Ahlskog, bosatt på Hirvensalo, och Satavabon Roger Nylund.

Båda beskriver trafikproblemen som begränsade. Det handlar om morgontrafiken mellan halv åtta och åtta och om trafiken tillbaka till Hirvensalo kring klockan fyra på eftermiddagen.

– Stålarmsgatan är en flaskhals, säger Ahlskog. Sidogatornas trafikljus gör att köerna blir långa om morgnarna.

Men köerna uppstår inte på Hirvensalobron. Snarare är det, eftermiddagstid, köbildning på Hirvensalosidan efter bron, när bilister svänger av till vänster till Gamla kakskertavägen.

Ahlskog säger att den trafik från Hirvensalo som ska söderut, och som nu vänder av till höger till Lillheikkilävägen efter Hirvensalobron på Åbosidan, kunde dra nytta av en ny bro.

Men då måste man se till att trafiken inte grötar till sig på Hirvensalo, när de som ska från öns norra del söderut.

– Vägen mellan Gamla kakskertavägen och Prästholmen måste få två filer i båda riktningarna.

Roger Nylund tycker inte att problemet är så stort att det är värt att investera i en ny bro.

– Absolut inte, åtminstone inte på lång sikt. Dessutom tror jag inte att Hirvensalo kommer att bosättas som prognoserna förutspår. Här finns inte den service som behövs, säger Nylund som själv är en flitig användare av kollektivtrafiken.

Nya bron. Uittamobron ska avlasta Hirvensalobron från den värsta värsta trafiken. Den nya bron behövs också om Hirvensalo ska bli hem för tusentals nya invånare, lyder argumentet. Grafik: Paul Söderholm

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*