TSJ – var blir producentansvaret för soporna?

Brännbart avfall enligt TSJ. Foto: Insändarskribenterna

Vi har varit en vecka i en sommarstuga på Korpo och fastigheten har avfallshanteringen skött via ett avfallskärl som delas med andra stugor i området. Avgiften är densamma oberoende av hur mycket stugan utnyttjas under året. På stugan finns en kompost.
Inköpet av det vi konsumerade skedde i Pargas, Nagu och Korpo (inklusive torghandel). Vi har vid inköpstillfället betalat en avgift för hanteringen av förpackningarna efter användning och alla sopor (100 procent) efter vår vistelse i stugan var förpackningar av olika slag men mest plast.

Principen om att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle (PPP) antogs under FN-konferensen i Rio de Janeiro år 1992. Producentansvaret bygger på PPP principen. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen.
Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen (Naturvårdsverket Sverige). Producentansvaret för förpackningar är nu implementerad i den finländska avfallslagen och RINKI har börjat samla in sorterade förpackningar men inte de osorterade = brännbart avfall?
Det lokala avfallsbolaget TSJ sköter om insamlingen av ”brännbart avfall”, varför? En bild på avfallskärlet visar vad som är brännbart avfall enligt deras egen uppfattning men hälften är förpackningar och som TSJ inte skall befatta sig med enligt avfallslagen?

En T-skjorta tar exempelvis klädeskedjorna H&M, Lindex och KappAhl hand om helt gratis och TSJ behöver inte blanda sig med den hanteringen, eller hur? Bioavfall, vem skall och bör ta hand om det i framtiden?
De enda på bilden som möjligtvis är brännbart avfall enligt vår uppfattning är videokasetter, CD-skivor och disketter men hur mycket av dessa prylar samlas in årligen i regionen?

TSJ har starka kopplingar till kommuner som äger/driver värmeverk som producerar fjärrvärme och de behöver eller närmare bestämt kräver brännbart avfall till sin drift. Kopplingen medför automatiskt problematik för det gör exempelvis att incitamentet för ett fungerande producentansvar slås helt ut. Grundtanken för producentansvar är att producenten tvingas till förändringar ifall deras förpackningar är svåra eller blir för dyra att samla in etc. När TSJ och liknande avfallsbolag runtom i landet kallar det hushållsavfall/brännbart avfall och samlar in det som bulk så nås aldrig producenten av information så därför sker bland annat inte utvecklingen av förpackningarna i önskad takt. Hushållen hamnar dessutom på en dubbelavgift för att bli av med sitt förpackningsavfall och det borde heller ej ske enligt gällande avfallslag?

Det är inte de privata hushållen som skall förse värmeverken med råvara utan det är producenterna/importörerna av förpackningarna som läggs ut på den finländska marknaden som skall stå för merparten, eller hur? TSJ, varför skall exempelvis Pargas- och Kimitoöns hushåll/fastigheter betala (subventionera) fjärrvärmen som produceras/distribueras i tätorterna?

Krister A. Martell,
Outi Yrjölä

2 Kommentarer

  1. Hejsan Rita

    Jag har för en tid sedan skrivit en bok om min tid till sjöss 1978 – 1983 som heter ”Iakttaget från byssan”. I Sverige säger man att jag har jobbat i M/S Annette dvs ett fartyg. I Finland och på Åland säger man jag har jobbat på M/S Annette. I Sverige säger man att man skruvar i en maskin och här skriver man skruvar på en maskin. Så jag ställer frågan att vem är det egentligen som skall ändra på sitt sätt att skriva/prata?

  2. Gomorron!

    Snälla ni och de flesta andra i mitt gamla hemland – kan ni inte börja skriva och prata om att ni är i stugan, har varit i stugan och inte PÅ – för ni sitter väl inte på taket 🙂 Snälla, något att tänka på, eller hur ? Kram

    p.s. gillar ÅU och jag tillbringar mycket tid i Dragsfjärd och hangö

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*