Ta modell av Västanfjärd

Egentliga Finlands Byar är en registrerad förening som grundades år 2000. Föreningens medlemmar är byalag, andra invånarföreningar och olika föreningar inom landsbygdsutveckling. Föreningen har profilerat sig genom att välja årets by i Egentliga Finland samt genom att årligen arrangera Öppna Byarnas -dag. Föreningen har en viktig uppgift, eftersom det finns ett behov av att lyfta fram och profilera byaverksamheten.

Tävlingar där man väljer årets by behövs. Bedömningskriterierna i dylika tävlingar är kanske inte alltid så vetenskapliga, men tävlingarna lyfter fram hur viktigt det är med aktivitet på lokal nivå. Samtidigt erbjuder tävlingen andra byar och byahelheter exempel på vilken typ av aktiviteter som kan ordnas.

Det arbete som görs i byalagen förtjänar både synlighet och beröm. Det finns otaliga föreningar av olika typer, vissa mera aktiva än andra. Byaföreningar är ett smidigt sätt att koordinera lokal verksamhet. En byaförening kan syssla med nästan vad som helst, bara fantasin och lagstiftningen begränsar kreativiteten.

Det är också mindre viktigt om föreningen råkar heta byalag, byaråd eller någonting annat. Det går att hitta på olika benämningar för invånarföreningar. Det viktiga är att föreningen samlar invånarna, fast- och fritidsboende, från ett visst område. Byaföreningar som är registrerade har också möjligt att verka självständigt och ansöka om pengar för verksamhet och för att genomföra olika projekt.

En invånarförening som fokuserar på att förbättra närmiljön och ordna olika evenemang är guld värd för lokalsamhället. En by eller en registerby är egentligen en i fastighetsbildningslagen benämnd helhet som bildas av olika fastigheter. Tack och lov så har byaföreningar bildats helt oberoende av formella byagränser. Det går sannolikt inte ens att exakt definiera en byaförenings geografiska område.

Västanfjärds byaråd, som grundades år 2011 är ett utmärkt exempel. Västanfjärd som tidigare var en kommun, består av 17 olika registerbyar, detta enligt information från Västanfjärds byaråds webbsida. Det torde vara omöjligt att definiera en byaförenings verksamhetsområde och det ska man inte ens försöka göra. Det är uttryckligen flexibiliteten som möjliggör skapandet av ny livskraft och som ger verktygen till en mångsidig verksamhet.

Områden och orter är olika, trots att de geografisk kan ligga när varandra. Historien, infrastrukturen och byggnadsbestånden styr också byaföreningarnas verksamhet, anger ramar och skapar diverse möjligheter. En byaförening är en stor resurs för orten. Man kan nästan fråga sig om staten och kommunerna mera än tidigare kunde uppmuntra olika områden att skapa bya- eller invånarföreningar? Kunde man skapa livskraft om byaföreningarna skulle få större ekonomiska resurser?

Byaföreningar och föreningar överlag har en stor brist, som också är en risk. Föreningar drivs ofta av en eller några eldsjälar. När dessa personers gnista slocknar, är risken stor att också föreningens verksamhet tynar bort. Därför är det svårt att kombinera större ekonomiskt ansvar med föreningar.

Många föreningar kämpar med minskat antal medlemmar och stora fastigheter att underhålla. Allt flera ungdomsföreningar har övergått från att arrangera verksamhet för ungdomar till att vara förvaltare av gamla ungdomslokaler. Ungdomsföreningens hela energi och verksamheten har övergått till att samla pengar för att hålla igång byggnaden eller byggnaderna. Här kunde nytänkande och föreningsfusioner skapa utrymme för kreativitet och en lite stabilare föreningstillvaro.

Västanfjärds byaråd och Dalsbruks byalag är goda exempel på vad man kan skapa genom invånaraktivitet. Västanfjärd och Dalsbruk har också annat gemensamt. I Annonsbladet kunde man läsa att denna veckas onsdag börjar 11 elever i årskurs 1, både i Dalsbruks skola och i Västanfjärd skola.

Skola och bybutik har alltid förknippats med byns livskraft. Västanfjärd är också ett bra exempel på att övergången från två till en skola inte nämnvärt inverkat negativt på livskraften, kanske snarare tvärtom. Västanfjärd har också en bybutik i världsklass.

Varför fick Västanfjärd ett hedersomnämnande? Orsaken torde vara klar, Västanfjärd har valt att se det positiva i vardagen och i förändringen av samhället. Sociala medier är fyllda av missnöjesuppviglare, medan Västanfjärd har valt att köra på med att allt är lite bättre i Västanfjärd. Var bor man hellre, där allt är lite bättre eller där någon varje dag klagar på det mesta?

I dagens värld, där individens intresse vuxit allt starkare och allt färre verkar har tid och energi att jobba för lokalsamhällets intresse, är byaföreningarna på många orter ett positivt undantag. Alla områden i Åboland behöver en egen byaförening. Är byaföreningar den bästa garantin för en levande skärgård?

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*