Synvinkeln: Bort med olaglig abort

Ingen tycker om abort. Abort är inte trevligt, roligt eller eftersträvansvärt. Men abort är nödvändigt.
Vad strikta abortlagar och anti-abort anhängare egentligen gör när de undergräver kvinnors tillgång till abort, är gräver ner sig själva och andra i en grop av osäkra abortmetoder och relaterade komplikationer. I en värdeladdad diskussion som den här kan det vara svårt att se de logiska resonemangen bakom det påståendet, men de finns.

Abortlagar har ändrats genom tiderna enligt vad som råkar passa just då. I till exempel Polen var abort helt okej under kommunistiskt styre. Under sjuttiotalet innan abort började bli lagligt annanstans reste också en del övriga européer och skandinaver till Polen för ingreppet. Svårt att tro nu.
Efter valet av en polsk påve och Sovjetunionens fall återfick katolska kyrkan sitt fotfäste i Polen. Abort förbjöds enligt lag och sexualundervisningen togs bort från skolorna, bägge religiöst styrda beslut maskerade som åtgärder mot den låga fertiliteten. I nuläget är fertiliteten i Polen fortfarande låg, de facto bland de lägsta i Europa och inofficiella siffror visar att olagliga aborter genomförs i tusental.

För det första är skillnaden mellan olagliga och lagliga aborter viktig. Medan lagliga – säkra – aborter utgör en mindre dödsrisk än penicillin är olagliga – osäkra – aborter en av de ledande orsakerna till mödradöd och orsakar 13 procent av alla graviditetsrelaterade dödsfall.
För det andra kommer behovet av abort aldrig att försvinna. Det är naivt att tro annat. Desperation är en stark drivkraft och förbudslagar kunde varken stoppa alkoholkonsumtionen eller immigrationen.

I Finland kan sexualundervisning och rådgivning tänkas bidra till den relativt låga abortsiffran (12 per 1000 kvinnor). Abort är möjligt fram till vecka 12 och ska oftast motiveras med sociala eller medicinska skäl, fram till vecka 20 om kvinnan är under 17 eller om hennes fysiska hälsa riskeras. Trots att abort är tillgängligt finns det fortfarande en kultur av att skuldbelägga.
I England är abort möjligt fram till vecka 24, dubbelt så lång tid. Det är dels för att underlätta möjligheten för de drygt 3000 irländska kvinnor som varje år reser till England för en abort. I Irland är abort bara lagligt ifall kvinnans liv hotas och det maximala straffet för olaglig abort är 14 års fängelse.
”Ju längre tid du är gravid, ju mer synlig din mage växer och ju större känsla av att bära ett liv, desto mer traumatisk blir aborten” säger en barnmorskestuderande. Så må det vara men för irländska kvinnor finns det inget val.
Bara det faktum att så många kvinnor är villiga att betala för att resa och sedan komma tillbaka till hemlandet där samma ingrepp skulle göra dem kriminella talar om hur fundamentalt det är att ha tillgång till abort.

Rumänien illustrerar hur ett lands demografi kan påverkas. Som ett försök att få ner den höga abortsiffran och åtgärda den låga befolkningsväxten blev abort i Rumänien olagligt under sent sextiotal.Tillgång till preventivmedel försvårades. Den officiella abortsiffran sjönk men olagliga aborter ökade och mödradödligheten fördubblades.
När abort och preventivmedel blev tillgängligt igen efter revolutionen 1989 sjönk mödradödligheten med nästan 90 procent. Den omedelbara effekten var en skarpt stigande kurva för lagliga aborter. När kvinnor började använda moderna preventivmetoder minskade däremot antalet oönskade graviditeter. Så småningom steg också fertiliteten.

För att ytterligare understryka att strikta lagar leder till fler olagliga aborter görs de flesta aborter i världen i Latinamerika (cirka 30 per 1000 kvinnor) där fyra av de sex länder finns som totalförbjuder abort.
Det är aldrig enkelt att göra abort, oberoende av vad som lett till det beslutet. Abort är smärtsamt, traumatiskt och psykiskt betungande. Men möjlighet till abort är vansinnigt viktigt, livräddande och borde vara en rättighet för varje kvinna.
Förra veckan meddelade Irland att en folkomröstning om den omtvistade abortlagen kommer hållas nästa år. Om det leder till någon förnuftig lagändring får vi se.

Alexandra Granberg
frilansare

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*