INSÄNDARE: Svenskan trängs undan i Åbolands skärgård

”Jag talar verkligen ingen svenska”, säger Tarjoustalos affärsbiträde till en kund i Pargas. Tonfallet är bryskt och tillrättavisande. Typ håll ditt modersmål för dig själv, men truga det inte på mig.

Det har inte slagit den aningslöse expediten att i genomsnitt sex av tio kunder, som betalar hans lön, har svenska som modersmål i den kommun där han jobbar.

”Hjälp mig någon. Jag kan ingen svenska”, utropar ett annat kassabiträde då språkförbistringen slår till på Sale i Nagu. Den unga, enspråkigt finska tjejen jobbar i mataffären i en bygd där den överväldigande majoriteten av befolkningen lystrar till svenska. Likväl anser hennes arbetsgivare att man inte behöver bry sig om språkkunskaper då man rekryterar personal till Nagu.

Då arkitektkollektivet Uusi kaupunki presenterade sina visioner om förnyelsen av den fysiska miljön på Kyrkbacken i Nagu i fjol gick presskonferensen till övervägande del på finska. Arkitekterna stoltserade med sitt gräsrotsarbete och lät förstå att de har förankrat sina idéer bland ortsbefolkningen. Det har jag svårt att tro eftersom de flesta av arkitektkollektivets unga förmågor inte förstod ett smack av publikens svenskspråkiga frågor.

En av Studio Puistos tvåspråkiga arkitekter agerade tolk och sammanfattade den tondöva attityden. ”Jag håller min presentation på finska så går det snabbare”, sade hon och gick på som en kulspruta. Hon ansåg tydligen att hon höll en presentation för sina kolleger och inte för de ortsbor som var närvarande.

Samma bisarra utgångsläge gäller på många håll i Korpo, Houtskär och Iniö. Då jag besökte Forststyrelsens kontor i Korpoström fick jag rådet att slå om till finska ifall jag ville ha betjäning. Språklagens bestämmelser har förvandlats till döda bokstäver också i kommuner med svenska som majoritetsspråk.

Svenskan trängs undan på alla fronter i Åbolands skärgård. Ibland syns den språkpolitiska markeringen i skyltningen.

På Själö har Åbo universitet och föreningen Pro Seili-Själö valt att strunta i kommunens lagstadgade språkförhållanden och istället köra sitt eget race för att signalera vem som bestämmer på ön. Alla skyltar har finska som första språk.

Det hade kanske Svenska kulturfonden inte räknat med då de var med om att finansiera vandringsleden på Själö.

Då jag var liten grabb och tillbringade somrarna i Åbolands skärgård kändes det befriande att kunna tala svenska över allt under skollovet. På den tiden var det en självskriven sak att så gott som alla finskspråkiga sommargäster, turister, företagare och arbetstagare försökte snacka svenska i skärgården för att signalera goodwill. I dag är det många som inte bryr sig om den gesten. Det fennomanska föraktet mot svenskan gör nya domänvinster.

Att påtala förfinskningen i Åbolands skärgård anses inte vara rumsrent. Ingen vill framstå som en inkrökt och svekomanskt sinnad knätofsaktivist som muttrar i skägget. Därför talar man hellre om vikten av tvåspråkighet eller flexibilitet. Konstigt nog verkar flexibiliteten endast gå åt ett håll.

Ifall svenskan ska överleva på riktigt i Egentliga Finland måste vi värna om rätten att få tala svenska i alla livets sfärer i Åbolands skärgård. Att erbjuda service på svenska borde vara en självklarhet för alla som bor, jobbar och är verksamma i en region där det svenska språket är en omistlig del av den lokala kulturen.

Mikael Sjövall

15 Kommentarer

  1. Annonsera i Sverige – här finns tvåspråkigt folk som kanske är intresserad att jobba i Finland.
    Ungdomar säkert på semestertid och skollov!!!

  2. Tack Mikael Sjövall för din artikel! Har redan länge gjort liknande observationer och irriterat mig över finska företags fullkomliga nonschalans av svenska kunder i skärgården. Trots att majoriteten av befolkningen på orten är svensk, annonserar dessa företag endast på finska och ger kundservice endast på finska. Dags för oss svenskspråkiga att protestera mera aktivt!

  3. Jag har också uppmärksammat hur många offentliga informationer endast finns på finska. I synnerhet i min hemort Pargas. Att behärska olika språk är en stor fördel i dagens värld. Att dessutom få bo i ett tvåspråkigt land, få lära sej två språk från liten är en förmån att ta vara på. Finland är ett tvåspråkigt land, varken mer eller mindre. Skyltning, information etc ska i första hand vara på ortens majoritets språk. Det är en viktig information till utomstående /turister tex. Har jobbat i Norge nu ett par år och förklarat denna ”språk-kod” att om det står -gata/ väg först, är dom i en ort med svenska som majoritetsspråk. Att ortnamnet först är på svenska sen på finska. Med svenska kunskaper är det enklare att turista/jobba inom Norden. Att ha svenska som modersmål är varken fel eller skamligt. Det är en rättighet. Vi är inte det enda landet i europa med flera än ett språk. Det är inte alls så att – suomess puhutaan suomea – Det är så att – suomessa puhutaan kahta kieltä-

  4. Nu är det också so att när jag börjar tala svenska till svenskspråkiga personer flyttar dem genast till finska.. Jag ville gärna försöka att prata svenska så mycket som möjligt!
    Hälsningar Milla från Jumo

  5. Nog är det en konstig och diskriminerande attityd vissa finskspråkiga har mot svenskan. Som ”Kassapersonal” skriver så är ”Suomessa puhutaan suomea” det sista man vill höra, särskilt på sjukhus och vissa säger det även åt barn.
    Själv vill jag inte kalla mig för ”suomalainen” och ”Suomi” är inte heller mityt land, utan Finland är mitt land och är finländare som talar svenska som modersmål. Kommer aldrig att bli en ”suomalainen” och vill inte det heller samt kommer inte heller att stöda ”Suomi” vid en kommande kristid.
    Varför försvara ett folk och land som man inte är ens hemland, blir diskriminerad pga. ”fel” språk osv.? Farfar skadades i kriget och hoppades då att det skulle bli ett slut mellan finsk och svenskspråkiga. Men tyvärr så blev det inte så och värre har det blivit pga. vissa partier och politiker som har som ”hobby” att motarbeta svenskan. Nå Ryssland ”räddad” Finland från de ”hemska” svenskarna 1809, så den dagen kanske ännu kommer igen 🙂
    Så varför ens tala finska då någon anser att ett litet ord som t.ex ”Godag” är fel? Många svenskspråga betjänar på finska och det hör till bra kundbetjäning, men andra vägen går det tydligen inte. Nå det är inte mitt problem med om någon förlorar en kund.

  6. Som anställd på Sale i Nagu är jag mycket missnöjd med att Nagu håller på att förfinskas. När jag säger slutpriset i kassan säger jag alltid på svenska först. Flera kunder har sagt ”Suomessa puhutaan suomea eikä ruotsia” och klagat att jag borde ändra min attityd när jag har svarat att i Nagu är majoriteten svenskspråkig och därför säger jag priset och välkomnar jag på svenska. Man märker också bra på kunden om den är svensk eller finsk, då vi svenskspråkiga oftast hälsar på kassaarbetarna och säger tack när slutpriset sagts.

  7. Vi som konsumenter behöver också se oss i spegeln. Då jag ibland säljer på torg och marknader i Nagu så händer det ofta att kunder börjar med att tala finska med mig, bara för att i samma stund säga något på svenska till sin följesslagare. Då byter jag naturligtvis. Det här är rätt intressant – de flesta svenskspråkiga är nog medvetna om att skärgården är till övervägande del svensk, men ändå talar man automatiskt finska. Är det gammal vana, eller väntar man sig inte att det är skärgårdsbor som står för servicen? Nå, ännu mer intressant är att en del, trots att jag byter språk, fortsätter att tala finska med mig! Varför? Framhärdar man sin rätt att välja språk? Eller betonar man sin status? (finska talar man med tjänstefolk? – vill inte tro så, men i allmänhet är det människor med en tydlig Hesa/Graniaccent som gör detta), Eller: Har svenskan verkligen marginaliserats till något man enbart talar inom familjen?

  8. När butiker och restauranger finns i en kommun eller stad med svenska som majoritets språk borde det ligga i ägarens intresse att hitta personal som kan betjäna kunder också på svenska. Kunden är tack och lov den som väljer vart den går.
    Har liknande erfarenhet från Tokmanni i Pargas. Kassan gjorde det mycket klart för mej att där talas inte svenska. Lika klart för mej är det därmed att den butiken inte behöver mina pengar.

  9. Vi kan väl inte kräva att privata företag skall serva oss på svenska. Då det gäller offentlig service är situationen en annan. Privata företag, butiken och restauranger får väl göra hur de tycker. Vi konsumenter kan sedan välja. Vill vi bli betjänade på svenska så anlitar vi för oss lämpligt företag. Jag är inte förvånad över att antalet finskspråkiga i skärgården ökar. Det är väl bara matematik. Förr bodde man ofta hela sitt liv ganska när var man föddes. Idag utbildar man sig och flyttar efter jobben. Eller så prioriserar man boendemiljön och sätter arbete och karrier lägre ner på prioriteringsstegen. Då den finskspråkiga befolkningen utgör en så stor majoritet i landet så är det väl bara ett faktum att den finskspråkiga inflytningen ökar mera än den svenskspråkiga.

  10. -Jag kan ingen svenska alls, säger många finländare. Hur kan de säga det? Alla i Finland har läst svenska i skolan under många år. Den skola som av många anses vara bäst i världen. Eller är det så att man helt enkelt inte vill? Presidenten i Finland är ett föredöme. Han stakar sig fram på svenska och blir förstådd.

  11. Så har det tyvärr blivit på många ställen i skärgården.Men jag vill iaf ge en stor sol till företagarna som har Leonella på Iniö och deras personal,de har verkligen försökt betjäna på svenska(med bra resultat tycker jag)dessutom har dom behärskat både engelska och tyska!

  12. Själv går jag över till eneglska om man blir bemött på det viset som Sjövall skriver om. Man kan åtminstone vara vänlig och säga att man tyvärr inte tala svenska. Att snäsa och se ner på svenskspråkiga gör inte saken bättre. Respekterar man inte att folk talar olika språk och särskilt svenska som är landets andra språk ,så förtjänar man inte heller betjäning på finska.
    Flera gånger så har man till sist fått betjäning på helt godkäns svenska efter att ha gått över till engelska eller använt Google Translate från svenska till finska på telefonen antingen i textformat eller simultantolk. Egen medicin smakar tydligen inte gott. Ett tips är att spela in samtal i smyg när det gäller myndigheter, som är skydliga till att betjäna på landets språk, dvs svenska och finska. Blir man diskriminerad så har man bevis och bara att anmäla.

  13. Tack Mikael. Har upplevt samma sak. Vi behandlar de finskspråkiga som något slags förnäma övermänniskor, vi finlandsvenskar skall känna oss som kusinen från landet, med ett eget obegripligt språk. Det stora problemet är att många av våra företrädare inom politik, press och näringsliv hellre associerar sig med de nyinflyttade.

  14. Sant, svenskan i skärgården håller på att dö ut. Besökte nyligen restaurangen i Mossala och personalen kunde ingen svenska alls. Ryska och finska gäller där. Men bra så, blir en annan restaurang nästa gång.

  15. Tack för en intressant artikel. Besökte i somras Själö och blev mäkta besviken p.g.a.all information endast på finska. Nästa besvikelse kom då vi på kyrkbacken i Nagu skulle äta. Första stället vi gick in på hade matsedel bara på finska och personal som var finskspråkig.Vi tackade för oss och gick ut.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*