Svenska Åbo är osynligt

I Åbo finns många starka svenskspråkiga institutioner, föreningar och andra aktörer. Ändå syns det inte speciellt bra i gatubilden att Åbo är en tvåspråkig stad. Frågan lyder: Är det viktigt att det syns att Åbo är en tvåspråkig stad? Ja, det är det, för annars glömmer man bort det.

När man talar om tvåspråkighet betyder det inte att man försummar andra språk. Det att Åbo officiellt är en tvåspråkig stad, utesluter inte på något vis att andra språk används och syns i staden. Ju flera språk, desto mera kan staden erbjuda alla invånare och besökare. ÅU har redan ett antal gånger i år kunnat konstatera att Åbo växer, även på svenska, både procentuellt och i absoluta tal. Det ökande antalet svenskspråkiga märks i dagvården, skolorna och i social- och hälsovården. I vardagen och i gatubilden märker man inte förändringen.

Konstens natt på svenska i Åbo skapas och koordineras av till stor del av frivilliga krafter. Evenemanget är ett bra exempel på det breda kulturutbud på svenska, som finns i Åbo. Finns det resurser att hitta flera bestående evenemang, som synliggör det svenska utbudet? Det handlar inte om att de svenskspråkiga skulle vara passiva, olika begivenheter, både större och mindre, ordnas mera eller mindre regelbundet. För att skapa en starkare bild av en tvåspråkig stad, skulle det vara viktigt att händelserna skulle nå ut till alla Åbobor, inte vara den svenskspråkiga målgruppen. Genom att bättre synliggöra det svenska i olika sammanhang, blir det också en naturlig del av Åbobornas vardag.

Nu kan man tyvärr ta del av en trend där allt flera företag klart nedprioriterar sin kommunikation och information till den svenskspråkiga målgruppen. Stora lokala varuhus och till och med företag med hemort i Sverige verkar glömma bort att det bor svenskspråkiga i Finland och Åbo. Den ökande näthandeln sätter press på den traditionella handeln och då verkar kommunikationen på svenska upplevas som en kostnadspost, mera än service och synlighet till potentiella kunder.

När företag som Stockmann (Åbo) väljer att på sin facebook-sida inte kommunicera på svenska handlar det inte om kostnader, det handlar om nonchalans eller ett direkt ställningstagande att kunder som talar svenska inte är intressanta.

Det är ofta allt för bekvämt att byta till finska och samma sekund man gör det, gör man svenskan onödig.

Trots att en del företag inom den privata sektorn i Åbo verkar uppleva kommunikation på svenska som onödig, finns det också positiva undantag. De företag som satsar på service och synlighet på både finska och svenska, får garanterat tillbaka sina pengar. Här kan alla som talar svenska hjälpa varandra, genom att ge ett tips till företag som man besöker. Berätta att betjäning på svenska kan hämta mera kunder.

Det är också av stor betydelse att vi använder svenska, i alla tänkbara sammanhang. Ju mera svenska som hörs på stan och ju flera svenskspråkiga skyltar som syns, desto större är sannolikheten att flera inser fördelarna med en levande tvåspråkighet. Det här kan upplevas som att tjata om självklara evighetsfrågor, men utan att påminna och igen påminna kommer man inte vidare. Det är ofta allt för bekvämt att byta till finska och samma sekund man gör det, gör man svenskan onödig.

Om den privata sektorn har orsak att skärpa sig, så kan man säga att den offentliga sektorns aktörer i Åbo får nästan godkänt då det gäller svenskan, synligheten och inställningen. Åbos stadsdirektör är värd en eloge, för att hon i olika sammanhang lyfter fram Åbos tvåspråkighet. Hoppas alla anställda i staden följer stadsdirektörens exempel.

Sen är det också klart att det ibland uppstår situationer där den som borde få service på svenska, inte får det. Dylika situationer är svåra att helt undvika i ett land, där språkförhållandena är som i Finland.

Hur ska då det svenska i Åbo bli mera synligt? Ett beprövat sätt att skapa nytt och få resultat är att olika parter samarbetar. Om någonstans, så finns det i Åbo starka svenskspråkiga och tvåspråkiga aktörer som ännu mera borde kunna samarbeta. Det som borde definieras tydligare är kanalerna och platserna där samarbete kunde utvecklas och koordineras.

Dagens värld med e-post och möten över nätet är bra, men då tappar man helt de spontana idéerna som uppstår då man möts i korridorerna, i gemensamma kafferum och lunchbord. Genom att på sikt samla flera svenskspråkiga aktörer under samma tak eller i samma kvarter, kunde många nya idéer skapas och nya synliga svenskspråkiga innovationer se dagens ljus. Man ska inte samla det svenska för att stänga in det, utan för att öppna upp det för alla som är intresserade, så att det svenska blir en levande del av Åbo.

Det kan igen låta gammalmodigt att tala om kvarter och fastigheter, i en tid då allt flera jobbar lite överallt, där de råkar sitta just då. Den gamla sanningen att det som inte syns, det finns inte heller, gäller ändå ännu och sannolikt också under 2020-talet.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*