Stängningen av Björkboda – dags för nya modeller?

Jag hade förmånen att tillsammans med Stefan Wallin, aktiva lokala SFP:are och representanter från Kimitoöns kommun göra ett besök till Björkboda lås i mitten av januari. Där träffade vi både ledningen för verksamheten och anställda vid fabriken. De anställda hade fört fram ett kompromissförslag som vi alla hoppades på att ledningen kunde godta. Trots att det var allvarsamma miner fanns det trots allt en gnutta hopp, speciellt när processen drog ut på tiden.

Tyvärr kom det ett mycket tråkigt besked som kommer att drabba många familjer på Kimitoön. Det gäller inte bara de anställda vid fabriken, utan även stödtjänster och infra runt själva verksamheten. För en kommun i Kimitoöns storlek är förlusten av så här många arbetsplatser väldigt allvarlig.

För att underlätta situationen för de drabbade krävs det nu individuella stödåtgärder som hjälper de drabbade att skapa sig en ny arbetskarriär och som kan bidra till att skapa nya arbetsplatser på orten. Då lokala arbetsplatser försvinner påverkas också en del av vi-andan och den gemenskap som byggs upp runt en stor lokal aktör i ett litet samhälle. Den här gemenskapen riskerar att urvattnas om allt fler arbetsplatser flyttar bort från glesbygden.

I Norge har man ett regionalpolitiskt program som går ut på att hålla hela landet bebott. För att uppnå detta betalar man 0 % i arbetsgivaravgifter i de mest perifera delarna. Den här modellen kunde vara värd att utredas även i Finland för att förbättra möjligheterna att bo, leva och jobba även utanför de stora städerna.

Sandra Bergqvist

Vice ordförande för SFP

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*