Uppdaterad med video: Skolorna firade tillsammans i Pargas

Skolorna tillsammans. Så här såg det ut på Pajbacka tidigare i dag. Foto: Johan Ljungqvist

Så gott som alla skolelever och studerande i Pargas samtliga skolor (förutom Utö av rent logistiska skäl) samlades i dag på centralidrottsplanen i Pargas för att tillsammans uppmärksamma Finlands självständighets 100-årsjubileum. Säkerhetspådraget var enormt med avstängda vägar och flera polisibilar. Omkring 1 900 elever och studerande (grundskolor och gymnasierna) samt omkring 200 lärare deltog i evenemanget som den här gången var menat enbart för skolorna själva – publikläktaren gapade för det mesta tom förutom några inbjudna gäster och representanter för media.

Det var första gången någonsin som hela skärgårdsstadens elever ända från Iniö till Pargas samlades på ett och samma ställe.

Scenen står klar. Foto: Mikael Heinrichs

Man hade byggt upp en stor scen på ena kortsidan av planen där 14 elever i Musikinstitutet Arkipelag – alla med koppling till någon av de deltagande skolorna – stod för musiken. Tre dansare från Arkipelag medverkade också.

De mest långväga deltagarna kom från Iniö skola, där rektor Lotta Lindberg-Jaakkola hade med sig fjorton elever och två andra lärare. Deras resa från Norrby i Iniö startade redan tidigt i morse.

Litet pirrigt. Iniö skolas elever Eero, Rasmus och Emil (bakre raden fr.v.) samt Tess, Frida, Ida och Liam (främre raden fr.v.) väntade med spänning på att programmet skulle köra igång. Foto: Mikael Heinrichs

– Vi tog 7.30-färjan över till fastlandet och räknar med att vara tillbaka hemma senast klockan 16. Vi har elever från förskolan ända till årskurs nio med oss, berättade hon.

Litet nervöst medger eleverna att det var innan evenemanget, men de såg åtminstone fram emot att få dansa.

 

Kirjala skolas elever. Från vänster Catina, Jamilah, Lucas och Sebastian. Foto: Mikael Heinrichs

Kirjalaeleverna Catina, Jamilah, Lucas och Sebastian var ivriga innan tillställningen.

– Här kommer nog att vara mera folk än det brukar på fotismatcherna, konstaterade fjärdeklassaren Lucas bestämt.

Vi tror nog att allt kommer att vara jätteroligt, sade alla fyra.

Kommentar:
Kunde man ha gjort det annorlunda?

En tanke slår mig spontant efter att jag sett uppförandet. Då man tänker att inmarschen och utmarchen innan och efter själva uppträdandet tog ungefär lika länge som själva showen, tycker man att det kunde har gjorts på nåt annat vis.

Då man en gång bemödat sig att samla alla närmare 2 000 elever till idrottsplanen kunde man ha ordnat nåt annat gemensamt program på samma gång.

Det är ändå en så pass unik företeelse att det känns som ett slöseri att bussa in och ut en massa elever utan att de knappt hinner umgås.

Dessutom är jag övertygad om att många mor- och farföräldrar säkert gärna hade sett sina barnbarn uppträda – men nu var läktaren så gott som tom.

Kanske man till och med hade kunnat bjuda in seniorer och gjort det hela generationsöverskridande?

Visst, jag inser att det också handlar om säkerhet, integritet och jämlikhet – periferiskolornas anhöriga hade knappast haft möjlighet att delta. Men ändå.

Mikael Heinrichs

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*