Skärgårdsmarknad varje dag

Under veckan kom beskedet att Orkla Suomi lägger ner produktionen i Åbo. Orsaken är sjunkande försäljningsvolymer och hårdare priskonkurrens. När produktionen i Åbo upphör flyttar även Vesta sillen från Finland. Vesta sillen utvecklades år 1949 och har anor i Västanfjärd, där Waldemar Söderlund år 1916 startade fiskförädling. Detta resulterade senare i att företaget förvandlades till Åbo Fisk Ab år 1938.

Om man i Åboland tidigare klarat av att starta ny verksamhet, så ska det också vara möjligt i dag. Fokus på mat har under årens lopp skapat olika evenemang och projekt i regionen. Skulle det vara dags att ta följande steg och skapa en skärgårdsmarknad som pågår varje dag? Marknaden skulle fysiskt finnas på olika platser i Åbo och Åboland samt på nätet. Det finns redan en stomme att bygga vidare från. Lokala produkter kan köpas i olika butiker och via olika kanaler på nätet kan man beställa varor.

Olika matrelaterade projekt finns och har funnits i Åboland. Innehållet har varierat från mathantverk till olika försök att skapa förädlingsverksamhet i större skala. Man kan fråga sig om ambitionerna och målsättningarna med dessa projekt varit tillräckligt seriösa och realistiska? Inom primärproduktionen finns i regionen en stor sakkunskap. För att i framtiden kunna skapa nya möjligheter behövs denna sakkunskap kombinerat med nya och vågade idéer. Borde Åboland syna maten i sömmarna, med helt nya ögon?

Torgförsäljningen har långa anor på flera orter i skärgården och i Åbo. Hur ser torgförsäljningen ut i framtiden om antalet yrkesfiskare fortsätter att minska? Överlag verkar antalet nya torgförsäljare inte öka i samma takt som gamla slutar. Olika direktförsäljningsställen har uppstått, vilket är mycket positivt, men har också det här gjort att torgens dragningskraft inte är lika stor som tidigare?

I flera större butiker har man också byggt upp större torghelheter inne i butiken. Är dessa nya butik i butiken -lösningar en möjlighet för enskilda mindre och medelstora företagare? Alla köpmän och butiksägare torde ha allt att vinna och ingenting att förlora på att skapa nya samarbetslösningar. Färdiga modeller finns redan, även i vår region.

Kunde man samla sig kring ett regionalt paraplyvarumärke, som skulle innehålla flera olika varumärken och produkterna skulle variera beroende av årstiden? Genom ett utökat samarbete kunde också enskilda mindre produktpartier säljas i större sammanhang. Det här kunde bli möjligt om konsumenterna vande sig vid att utbudet via just detta varumärke varierar, ibland till och med från dag till dag.

För att göra detta kostnadseffektivt behövs olika butik i butiken -lösningar och koordinering av webbförsäljningen. Ska man komma igång behövs det någon som koordinerar och administrerar helheten. Här är en av stötestenarna, det är sällan enkelt att hitta just denna någon.

För att skapa ett lönsamt affärskoncept måste försäljningen ske från ställen där det redan nu finns ett betydande kundunderlag. Det här utesluter inte att en del av varorna även framöver säljs ultralokalt från direktförsäljningspunkter och traditionella torg. En tillväxt i livsmedelsbranschen kräver att man vågar resonera om samarbete, vågar tänka nytt och vågar tänka stort. Genom att göra tillsammans blir riskerna för enskilda deltagare hanterbara.

Allmänt kan man säga att inom mat och livsmedel finns producenter av råvaror, förädlare, försäljare och konsumenter. I regionen finns av alla och i alla tänkbara kombinationer. Olika branscher har också lyckats skapa ett visst samarbete inom branschen. Nya företag har skapats och nya produkter har lanserats, så regionen behöver inte starta från tomt bord. Det finns kött, grönsaker, fisk, äpplen och bryggeriprodukter.

Det finns också industriell förädling av livsmedel och det finns möjlighet för befintliga aktörer att växa och för nya att etablera sig. Ju större andel av råvarorna vi kan förädla i regionen, desto mera pengar och arbetsplatser stannar i regionen.

Inom livsmedelsproduktionen finns otaliga miljöaspekter att beakta och nya trender uppstår hela tiden. Det gäller också att förbereda sig för en framtid med gräshoppsburgare och skalbaggspasta. Redan i dag byggs framtiden i branschen, det kan vara för sent att börja i morgon.

Handlar Åbolands framtida framgång om mat och dryck, i alla tänkbara och ännu otänkbara former? Evenemangen och projekten inom livsmedel i Åboland måste sluta syssla och pyssla. Tiden är inne för att sätta Åbo och Åboland på den kulinariska världskartan. För att lyckas med detta behövs läcker mat, goda drycker och mångsidiga recept.

Åbo Underrättelser kommer att dra sitt strå till stacken, med nya recept varje torsdag. Håll kastrullerna i beredskap och köp lokalt!

2 Kommentarer

  1. Jag tror att det behövs företag/företagare som vågar och satsar på att utveckla sina tjänster. Våra företag är oftast småa och har sällan kapacitet att utveckla tillräkligt mycket. Därför tror jag på projekt så som Novias Archipelago Buisness Development som stöder utvecklande. Men nu skulle det finnas rum för tex Axxells kock/köksutbildning att börja sammarbeta med företagare? Kolla in yrkesskolan Rasekos ”Artesaani ja lähiruuan kehittämiskkeskus” i Nådendal

  2. Kunde Finska hushållningssällskapet agera sammankallare, koordinator och inspiratör. Med extern (EU) finansiering?

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*