Sjunkande aktiekurs oroar inte Raisios vd Pekka Kuusniemi – nu vill koncernen bli större inom hälsosamma livsmedel

Raioskoncernens vd Pekka Kuusniemi hälsar ÅU välkommen till fabriksområdet. Foto: Kim Lund

Redan vid infarten till Raisiokoncernens fabriksområde ser man att det blåser nya vindar i företaget. En stor grön skylt med budskapet ”Vi lagar mat med förnybar energi” vittnar om att ett starkt miljötänk nu genomsyrar koncernens verksamhet. Snett bakom skylten skymtar den nya bioenergianläggningen som invigdes i fjol somras.

All den industriånga och fjärrvärme som används inom industriområdet produceras med förnybar energi i form av flis från närliggande producenter. Investeringen på 8,5 miljoner euro gör att koldioxidutsläppen minskar och att fabriksområdet i praktiken blir koldioxidneutralt.

Men nu är det inte bioenergi eller annan förnybar energi som står på agendan då vd Pekka Kuusniemi möter ÅU i entrén till huvudkontoret. I stället handlar det om mat och hur Raisiokoncernen ska möta de utmaningar som vegetarismens frammarsch och finländarnas nya matvanor för med sig.

Pekka Kuusniemi. ÅU-foto

En särskild enhet med namnet ”Hälsosamma livsmedel” jobbar på heltid med att ta fram nya livsmedel som gynnar välmåendet och inverkar positivt på hälsan.
I teamet ingår också experter inom hälsovården som ger sina synpunkter på produktutvecklingen.

I december 2017 sålde koncernen sin sötsaksproduktion till brittiska Valeo Food för 100 miljoner euro. I våras avstod man från nötfodertillverkningen till svenska Lantmännen och i dag beräknas cirka två tredjedelar av Raisios produkter ingå under rubriken hälsosamma livsmedel.

– Vi går tillbaka till vår kärnverksamhet och gör mat med stort hjärta. Människorna är intresserade av vad de äter. Man vill äta mera vegetariskt och mindre kött. Det är en positiv förändring, men det behövs nya produkter som gör förändringen möjlig, säger Kuusniemi.

Gammalt och nytt ska ge Raisio ett lyft

Det första stora steget mot hälsosammare livsmedel togs år 1995 då Raisio lanserade margarinet Benecol som har en kolesterolsänkande effekt. Kuusniemi kallar fortfarande margarinet för Raisios stjärninnovation som har blivit en internationell bestseller och som i synnerhet i England har blivit en storsäljare.

En annan produkt som har gett Raisio ett lyft är Elovenafamiljens produkter vars försäljning i fjol ökade med tio procent. Hit hör förutom havregrynsgröten numera flera andra livsmedel så som mellanmålskex och drycker.

Mellanmålen och olika frukostalternativ har alltid varit ett viktigt element i Raisios produkturval. Men i och med de nya vindarna som blåser inom livsmedelsektorn satsar Raisio nu alltmer på hälsosamma huvudmåltider.

En sådan är Elovena Muru, ett havrebaserat växtprotein som ersätter köttfärsen och som lanserades för tre veckor sedan.
Liknande produkter har redan funnits en längre tid på marknaden, men att Raisio först nu hoppar på tåget är inget problem, säger Kuusniemi.

– Om man inte är först, ska man vara bäst.

Aktiekursen rasar men vd Kuusniemi sover gott

Allt fler människor ser över sina kostvanor och Kuusniemi hänvisar till undersökningar som visar att 37 procent av finländarna vill minska sin köttkonsumtion.
Trots det säljs det köttfärs för 200 miljoner euro per år i Finland och växtprotein för endast 17 miljoner, säger Kuusniemi. Det finns en stor tillväxtpotential vad gäller växtprotein och Raisios målsättning är därför att erövra nya marknader på bekostnad av köttfärsen.

Koncernen kan behöva lite flyt, i alla fall på börsen där Raisios aktiekurs har rasat med 31 procent sedan årsskiftet. Kursfallet beror dels på att delårsrapporten som publicerades i augusti inte motsvarade marknadens högt uppställda förväntningar, säger Kuusniemi.

Andra orsaker är de dåliga skördeutsikterna och nötfoderaffären som granskas av Konkurrensverket och därför skjuts upp med några månader. Globala hot om handelshinder gör inte heller situationen bättre.
Kuusniemi sover ändå gott om nätterna och bekymrar sig inte för den negativa börsutvecklingen.

– Börsen lever sitt eget liv och följer inte alltid någon logik. Våra portföljförvaltare har positiva förväntningar och de utländska aktieägarna har inte heller tappat förtroendet för oss. Jag är inte orolig för att marknaden inte ska stabilisera sig snart.

 

Fabriksområdet ligger ett par kilometer utanför Reso centrum. foto: Kim Lund

Hållbarhetstänket löper som en tråd genom Raisios framtidsstrategi. Bioenergianläggningen och de vegetariska produkterna är bara delar av den nya filosofin.
Produkter som palmolja, soja och kakao som Raisio importerar har certifikat på att de är odlade på ett ansvarsfullt sätt.

Koncernen försöker minska användningen av plast som förpackningsmaterial och samarbeta med lokala spannmålsleverantörer. Allt det här blir lite dyrare än att köra med gammaldags bulkproduktion, men det är det värt, säger Kuusniemi.

– Det gäller att hitta en balans mellan ekonomi och ansvarstagande. Vi är ett företag som värderas varje dag då börsen öppnas. Men genom att arbeta långsiktigt är jag säker på att slutresultatet blir bra.

Fiskfodermarknaden finns i Ryssland

Vid sidan av livsmedelsproduktion fortsätter Raisiokoncernen med tillverkningen av fiskfoder som den enda fiskfoderproducenten i Finland. De nya produkterna är betydligt miljövänligare än tidigare, säger Kuusniemi.

– Fiskodlingen har fortfarande en negativ klang som inte längre stämmer. Tack vare nya miljövänliga fiskfoder har kväve- och fosforutsläppen minskat rejält i Östersjön och det finns potential att växa på den inhemska marknaden.

I dag går över hälften av fiskfodret på export till Ryssland.

Som ett resultat av vårens samarbetsförhandlingar miste 20 personer sina jobb inom Raisiokoncernen. När företaget söker nya arbetstagare vill man ha relativt unga proffs som har en modern världssyn och värderingar. Det handlar då främst om att ta hänsyn till miljön och att få dem att omfatta Raisios synsätt på en hållbar utveckling.

– Man ska en passion för vad vi gör. Raisio ska vara mer än en arbetsplats.

I slutet av juni hade Raisiokoncernen 348 anställda. Omsättningen år 2017 var 402 miljoner euro.

 

LÄS OCKSÅ:

Pekka Kuusniemi kopplar av på en liten ö: ”Jag skulle aldrig avstå från stugan i Pargas”

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*