Sjukdomar utgör en stor risk i trafiken

Den 31 december i fjol körde en bilist på fotgängare och parkerade bilar utanför metrostationen vid Igelkottsvägen i Helsingfors. Lehtikuva.

I nästan varannan dödsolycka i trafiken har förarens hälsa påverkat olycksförloppet. Det handlar inte bara om plötsliga sjukdomsattacker utan kan också vara fråga om trötthet som orsakats av en sjukdom eller mediciner.

– De sjukdomsrelaterade trafikolyckorna har kanske ökat en aning de senaste åren. Det kan bero på att befolkningen åldras, säger Tapio Koisaari, kontaktchef på Institutet för Olycksinformation.

– Samtidigt har olyckorna som beror på andra orsaker minskat.

Institutets statistik från åren 2009–2013 visar att 13 procent av dödsolyckorna i trafiken direkt berodde på sjukdomar, till exempel sjukdomsattacker. I 34 procent av dödsolyckorna bedöms förarens sjukdom ha bidragit till att olyckan inträffade.

Många olika sjukdomar

– Inget annat land än Finland utreder olycksorsakerna på det här viset, säger Timo Tervo, professor i trafikmedicin vid Helsingfors universitet.

Om också berusade och drogade förare beaktas kan man säga att en klar majoritet av trafikolyckorna beror på förarens tillstånd.

Han räknar upp en hel lista med sjukdomar som inverkar på trafiksäkerheten: hjärt- och kärlsjukdomar, epilepsi, hjärnblödning, hjärntumör, lågt blodsocker bland diabetiker, demens.

Deprimerade förare kan också vara en risk om föraren överväger självmord.

– Den främsta kategorin är hjärtsjukdomarna. Den slutliga attacken kommer oftast som en överraskning.

Fler körförbud

Timo Tervo säger att de hälsorelaterade trafiksäkerhetsriskerna kunde, och borde, minskas. Det är alltför sällan läkare ordinerar körförbud till sina patienter.

– Läkarna ser ofta sina patienter som kunder och tänker på sig själva som patientadvokater av något slag. Men man borde alltid överväga om patienten utgör en risk för andra som rör sig på vägarna.

Trafiksäkerhetsverket gav för ungefär ett år sedan nya direktiv till läkarna om i vilka fall läkare ska utfärda körförbud. Men någon statistik om körförbuden finns inte.

Markku Sainio, docent i neurologi vid Arbetshälsoinstitutet, anser att direktiven från Trafi är välkomna.
– Alla direktiv som hjälper läkarna i sitt jobb är på sin plats. Ju bättre direktiv, desto enklare är det att agera, säger Sainio.

Sainio och Tervo betonar också att körförbud inte är den enda metoden. Första prioritet ska vara en bra vård som bidrar till att patienten kan bevara sin funktionsförmåga. Bland medicinerna ska man välja sådana som inte påverkar körförmågan. (FNB)

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*