Sidosten från gruvan används vid bryggbygge på Utö

Stenarma i förgrunden är exempel på sådan sidosten som skeppats till Utö från Nordkalk i Pargas.

En pråm med 2500 ton stenmaterial har redan körts från Pargas till det pågående bryggbygget på Utö nu i november.
Det kommer att behövas en eller två varv till för pråmen som transporterar stenbumlingar för bygget av vågbrytaren och förbindelsebåtsbryggan på Utö.

Det berättar Erno Somervuori, försäljningschef för Nordkalks sidosten. Sidosten är alltså allt det stenmaterial som uppstår på sidan om, då kalk utvinns. När Nordkalk i Pargas bryter omkring två miljoner ton sten i året är omkring en tredjedel av det annat än kalk. Därmed uppstår 600–700 000 ton sidosten.

– Det kan vara amfibolit, granit eller gnejs, exemplifierar gruvchef Gert Wahtera.

Somervuori ser en nytta både för kalkindustrin och för deras kund i ekvationen:
– Sådana stora stenbumlingar som det uppstår vid kalkbrytningen kan vara svåra att få tag på och förstås framförallt i skärgården är det en insats för miljön att inte börja spränga enkom för ett bygge, utan att ta vara på den sten som redan finns på annat håll.

I kalkbrytningen i dagbrottet (i folkmun gruvan) i Pargas har sidostenen varit något av ett bekymmer i decennier.

Lagret med sidosten har vuxit och vuxit – men speciellt de senaste åren satsning på att hitta ännu fler användningsområden för sidostenen har burit frukt.

– Numera är det endast tio till femton procent av sidostenen som vi inte hittar användning för, säger Somervuori.
Han ger intervjun per telefon och befinner sig i Tallin.

Han är på ett seminarium där EU:s regelverk för stenmaterial diskuteras och där återanvändning av stenl är ett samtalsämne.

Cirkulär ekonomi verkar vara på hela Europas läppar?

– Ja, samarbetet med kunden som bygger på Utö ligger precis i tiden, konstaterar Somervuori.

I bryggans grund, kistan, har mindre sten använts medan de största stenarna som Destia transporterat till Utö med pråm går på 500–2500 kilo och de används för vågbrytaren. Byggherre i Utö är Närings-, trafik- och miljöcentralen.

I Pargas finns också sidosten av ett annat slag, sådan sidosten som krossas. Den används till exempel för betong- och asfaltproduktion. Båda typerna av sidosten från Pargasgruvan uppfyller EU-standarden för dylika produkter.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*