Säkerhet avgörande i Breivik-rättegång

RÄTTEGÅNG. Anders Behring Breivik har levt i total isolation under 23 av dygnets 24 timmar. Foto: Lehtikuva

I dag inleds rättegången där massmördaren Anders Behring Breivik på nytt stämmer norska staten för brott mot de mänskliga rättigheterna. Avgörande för domstolen blir att väga säkerhet mot Breiviks rättigheter.

Han har levt i total isolation under 23 av dygnets 24 timmar, utsatts för dagliga kroppsvisitationer och haft begränsad möjlighet att påverka sin situation.

Tingsrätten i Oslo fann att den behandling som den terrordömde massmördaren Anders Behring Breivik tvingas underkasta sig i fängelset strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Men både norska staten och Breivik överklagade domen. Regeringsadvokaten som företräder norska staten anser att behandlingen är motiverad ur säkerhetssynpunkt. Både vad gäller Breiviks personliga säkerhet och allmänhetens.

Breivik vill ha ytterligare lättnader av tvångsmedlen och hävdar sin rätt till korrespondens med världen utanför fängelset.

I dag inleds en ny rättegång i den högre instansen, lagmannsretten.

– Det är framför allt säkerhetsargumentet som begränsar fångars rättigheter. Det tror jag att folk glömmer när de reagerar på att Breivik fick rätt mot staten, säger Linda Grøning, professor i rättsvetenskap vid Universitetet i Bergen.

Breivik har fått ett straff och genomförandet av straffet ska inte vara ett tilläggsstraff, påpekar Grøning.

– Han ska som utgångspunkt ha samma rättigheter som alla andra. Frågan är hur man bedömer säkerhetsargumentet, säger Linda Grøning, – professor i rättsvetenskap vid Universitetet i Bergen.

I mars 2013 träffade han sin mor, men det är det enda besök han haft i fängelset av en icke professionell person. Möten med präst och vårdspersonal sker genom en glasvägg.

Efter tingsrättens dom får han träffa sina advokater genom ett galler och har haft mer kontakt med fängelsets personal, men han har fortfarande ingen kontakt med andra fångar.

– I norsk kriminalvård strävar man generellt efter en så normal tillvaro som möjligt under avtjänandet av ett straff, inom ramen för de frihetsinskränkningar som straffet för med sig. Frågan som ska avgöras är hur mycket inskränkningar utöver det som kan tillåtas i säkerhetens namn, säger Linda Grøning.

När britten Thomas Mair åtalades för att ha mördat Labour-politikern Jo Cox framkom att han inspirerats av Breivik. Något som enligt tysk polis även gäller den 18-årige man som förra sommaren mördade nio personer i München.

Breivik har möjlighet att skriva brev från fängelset, men han får inte skriva om dåden på Utøya och i Oslo, eller om det politiska manifest som han publicerade på internet.

När hans sak prövas av lagmannsrätten vill han få utökade möjligheter till korrenspondens och hans advokater åberopar på nytt Europakonventionen.

– Men den delen tror jag ligger väl inom ramarna för Europakonventionen, här får han svårt att få rätt, säger Jørn Jacobsen, professor i straffrätt.

Breiviks ärende sätter press på den norska staten från två håll.

– Det är svårt att tänka sig något värre än det som han har gjort. Då känner man starka antipatier mot honom, men det är viktigt att hålla fast vid rättsstatens principer. Och det är svårt att veta var gränsen ska dras, säger Jørn Jacobsen.

FNB–TT

 

 

Fakta: Breivik mot norska staten

– I april 2016 fick Breivik delvis rätt mot norska staten. Tingsrätten i Oslo ansåg att staten brutit mot artikel tre i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, bland annat på grund av den långa tid han hållits i isolering.
– I juli 2015 stämde Breivik den norska staten för brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och pekade då särskilt på isoleringen och inskränkningarna i möjligheten att kommunicera med omvärlden.
– 2013 anmälde Breivik fängelseledningen och dåvarande justitieminister Grete Faremo (AP), bland annat för tortyrliknande fängelseförhållanden på grund av långvarig isolering.
– Anders Behring Breivik dömdes i augusti 2012 till 21 års fängelse för terrorattentaten på Utøya och i Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011 då 77 människor dödades och många skadades allvarligt.
– Breivik greps samma dag och har sedan dess suttit frihetsberövad med bestämmelser om extra hög säkerhetsnivå. (FNB–TT)

Källor: NTB, TT:s arkiv.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*