Rekordmånga licenser för jakt på vitsvanshjort

Vitsvanshjortar orsakar trafikolyckor och äter upp odlingar. Foto: Pixnio

Jaktperioden börjar på lördag. Med den beviljade licensmängden kan nästan 19 000 vitsvanshjortar fällas i Egentliga Finland.

Det regionala viltrådet i Egentliga Finland har satt som mål att stoppa tillväxten av vitsvanshjortsstammen. Att öka andelen hind i avskjutningen till mer än 50 procent är en central del av årets program. Syftet med detta är att skapa en stam som är handominerad.

– Därmed blir stammen mer balanserad och lättare att kontrollera, förklarar Pargasbon Jörgen Hermansson som just nu vikarierar som Egentliga Finlands jaktchef.

I Pargas har licensmängden för jakt på vitsvanshjort stigit till 177 i jämförelse med 144 i fjol. Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö har sammanlagt beviljats 916 licenser i jämförelse med fjolårets 716.

Förra året beviljades Kimitoön 750 licenser och i år har antalet ökat med 100. Åbos öar, det vill säga Runsala, Hirvensalo, Satava och Kustö har i år beviljats 50 licenser. Förra året beviljades det 38.

Jörgen Hermansson fungerar vanligtvis som viltplanerare vid Egentliga Finlands viltcentral. Foto: Yascha Gilbert

Licensmängden är inte samma sak som hur många djur kan fällas

– Med en licens kan man till exempel fälla antingen en fullvuxen eller två kalvar, förklarar Hermansson.

Som exempel fälldes totalt 927 vitsvanshjortar på Kimitoön i fjol då licensmängden var 750.

För att vitsvanshjortstammen ens ska minska lite krävs en avskjutning på 15 000 individer i hela Egentliga Finland. I fjol fälldes 13 000 stycken.

Jakten på vitsvanshjort och älg är de enda som är licensbelagda i Finland. Vitsvanshjortar utgör en stor säkerhetsrisk i trafiken och äter också upp odlingar. Trots det finns det skäl att kontrollera jakten på den växande stammen.

– I och med att vi vill kunna kontrollera könsfördelningen i stammen måste jakten vara licensbelagd, säger Hermansson.

Utan licens finns det ingen styrd planering och kvoter för avskjutning av hanar eller honor existerar således inte.

– Risken vore då att flera hanar än honor skulle fällas. Då skulle stammen bara öka ytterligare vilket vore väldig kontraproduktivt.

Det har skett förändringar i jakttiderna i år

Höstens jaktperiod för vitsvanshjort inleds den 1 september.

Fram till den 28 september är enbart vakjakt tillåten. Under samma tidsperiod är hind med kalv fredad.

Samtliga jaktmetoder är tillåtna därefter fram till den 31 januari 2019. Efter det får man fortsätta jaga utan hund fram till den 15 februari.

Viltrådet rekommenderar att man inleder jakten genast lördagen den 1 september. Perioden för jakt på älg och rådjur börjar samma dag.

Jakt bör koncentreras till närheten av kända hjortolycksområden.

Lokala skador på jord- och skogsbruk bör även tas i beaktande under jaktens planering.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*