Redan nyfödda anmäls till språkbad i Åbo

Luukas Lounela visar hur man bygger en rullstol.  Hans mamma anmälde honom till språkbadsdagis redan då han var en bebi. Foto: Monica Forssell

Klockan är 7.30 och med jämna mellanrum ringer det på dörren till Vargarna och Rävarna. Ytterkläder slits av och föräldrar vinkas av.

I tamburen hänger lappar med bilder och ord för olika klädesplagg. Dem tar man till hjälp om det uppstår svårigheter med att förstå varandra, förklarar Gun Ljungman, barnträdgårdslärare i gruppen Vargarna.

Sinsemellan kan barnen tala finska och de får också tala finska med personalen, men personalen talar bara svenska.

-Vi följer principen en människa ett språk. Och använder bilder och gester om det behövs, förklarar Ljungman.

Sexåriga Luukas Lounela anmäldes till språkbadsdagis genast efter födseln. På det här sättet ville mamma Laura Lounela försäkra sig om att pojken säkert skulle få en plats.

Med det äldre barnet höll det nämligen på att gå tokigt – han hade redan hunnit fylla ett halvt år då föräldrarna placerade honom i språkbadskön och när det sedan var dags, var det närapå att han inte skulle ha fått plats.

Lounela talar själv en god svenska, men berättar att hon har en helt finskspråkig bakgrund och att svenskan minsann inte varit lätt för henne.

-När jag i gymnasiet kom hem med en femma i svenska frågade min mamma om jag hellre åker till Åland eller till Åboland och jobbar som barnflicka på sommaren. Jag valde Nagu, skrattar Lounela och berättar att hon tack vare det beslutet senare fick jobb på Hesburger i Pargas och sedan jobb på Åbo universitetscentralsjukhus där hon i dag jobbar som barnmorska.

-Under åren då jag jobbade som vikarie var det bra att ha något som gjorde att jag stod ut. Eftersom jag kunde svenska hade jag lättare att få jobb, säger Lounela.

Aningen överraskande uppger Lounela ändå att den största fördelen med språkbadet i Åbo inte är svenskan, utan själva gruppen.

Barnen svetsas samman från första början och håller i hop ända tills de går ut nian och det här utgör en betydande trygghetsfaktor, anser Lounela.

Christer Brushane är svenskspråkig och hans barn hade kunnat gå i svensk skola men familjen valde ändå språkbadsklass – fast nioåringen väntar fortfarande. Foto: Monica Forssell

En efter en droppar barnen med sina föräldrar in och kärran med morgonmål rullas in.

Kalle Heiniö som lämnar av Raakel, 6 år, berättar att han känner familjer som velat att språkbada sina barn, men inte lyckats få plats. Och visst – Maija Hämäläinen som kommer in med sonen Eino berättar att Einos storasyster köade, men fick nobben och Christer Brushane som hjälper dottern Vega av med kläderna berättar att också deras nioåring köat flera år för att få en plats i språkbadsklassen, men fortfarande väntar.

-Vi tycker att det är viktigt med två språk i Finland. Hemma talar vi finska, men både min fru och jag talar också engelska och franska, säger Heiniö.

-Åbo kunde gärna marknadsföra språkbadsmöjligheten lite bättre, tycker Hämäläinen. Alla förstår nog inte i hur pass god tid de ska vara ute för att få en plats.

På frågan varför Hämäläinens vill att Eino ska gå i språkbad svarar mamma Maija att barnens kusiner bor i Sverige och att föräldrarna vill att kusinerna ska kunna prata med varandra.

-Och Här i Åbotrakten har man nytta av att kunna svenska, tillägger Hämäläinen.

Maija Hämäläinen tycker att Åbo stad kunde marknadsföra språkbadsalternativet lite aktivare. Foto: Monica Forssell

I familjen Brushane har pappa svenska som modersmål och mamma finska. Att barnen skulle gå i svensk skola är inte ett alternativ, bland annat för att de kan finska bättre än svenska.

-Vi ville inte tvinga barnen att gå i svensk skola, säger Christer Brushane.

Men alltid behöver man inte ställa barnen i kö redan som bebisar. Familjen Luotonen fick en plats trots att de anmälde Otso bara ett halvt år före dagisstart.

-Jag blev jätteglad när vi erbjöds en plats, berättar Kaisu Luotonen. Fast min man måste jag övertala lite. Han hade kanske hellre sett att barnen lärt sig engelska framom svenska men jag gillar svenska och har själv studerat svenska på universitetet.

Språkbad på svenska i Åbo

  • Den första språkbadsgruppen för daghemsbarn grundades 1987
  • Den första språkbadsklassen grundades 1992
  • Det finns två daghemsgrupper som erbjuder språkbad, Rävarna för 5-åringar och Vargarna för 6-åringar. Vargarna erbjuder också förskoleundervisning
  • Språkbadsklasserna 1-6 finns i Martin koulu
  • Språkbadsklasserna 7-9 finns i Luostarivuoren koulu
  • Cirka 20 elever får årligen sitt avgångsbetyg från årskurs 9

Nästan sextio i kö för en plats
i höstens språkbadsgrupp

Just nu står nästan sextio barn i kö för att få en plats i Rävarna –  Åbo stads språkbadsgrupp med 25 platser för 5-åringar.

Barnen kommer från finskspråkiga familjer och i många fall har de ställt sina barn i kö redan då barnen varit bebisar.

-Kösituationen är ändå bara en del av sanningen, påpekar Virpi Killström, chef för Kerttuli daghem där språkbadsgrupperna finns.

Innan barnen hunnit fylla fem kan familjernas livssituation ha förändrats många gånger om och alla som står i kö vill nödvändigtvis inte ha en plats den dag det gäller.

-Familjen kanske inte ens bor i Åbo mera eller barnet kanske redan har hittat en annan grupp det vill vara en del av.

Att det finns ett stort intresse för språkbad i staden håller Killström ändå med om och intresset har enligt henne hållits intakt under flera år.

Behövs det då fler språkbadsgrupper inom dagvården?

Den frågan vill varken Killström eller någon annan som jobbar inom språkbadsdagvården ta ställning till.

-Skapar man fler daghemsgrupper borde det också finnas fler språkbadsklasser som barnen kan fortsätta i efter dagis och då talar vi redan om en större politisk helhet, förklarar Killström.

Foto: Monica Forssell

Vid stadens språkbadsförening har ordförande Mari Riipinen ändå en klar åsikt i frågan.

-Visst lönar det sig för staden att skapa fler språkbadsgrupper!

Enligt Riipinen är intresset stort men den röriga kösituationen gör att alla som är intresserade inte ids anmäla sig.

Och eftersom alla de som går i språkbadsdagis automatiskt får plats i språkbadsklassen betyder det här i praktiken att klassen oftast är full från början och att barn som inte gått i språkbadsdagis har väldigt små chanser att bli antagna.

-Ofta hör man att det är så svårt att få en plats i språkbadsklassen att det är onödigt att ens försöka.

-Vi ids inte heller marknadsföra språkbadsmöjligheten då det finns en risk att gruppen är full.

Med fler språkbadsplatser i dagis skulle problemet med små språkbadsklasser i högstadiet kanske också få en lösning, menar Riipinen.

Ju högre upp i grundskolan man kommer desto glesare tenderar leden nämligen att bli. Familjerna kanske flyttar bort, barnen vill byta skola och så vidare. Det här i sin tur betyder att högstadieklasserna i bland är ganska små.

-Om man hade fler språkbadsgrupper redan i dagis kanske det i högstadiet skulle finnas kvar en normalstor klass, säger Riipinen.

Marina Sabelström har följt med utvecklingen sedan slutet av 1980-talet. Foto: Monica Forssell

Lars Nyberg, som är viceordförande i föreningen Hem och skola i Åbo samt lärare i språkbadsklasserna i högstadiet, håller med.

-Klasserna startar som stora, men flyttrörelse och andra orsaker minskar på dem under grundskoletiden. Två linjer skulle underlätta bildandet av grupper i högstadiet också.

Nyberg påpekar att språkbadsfrågan inte är angelägen bara för finskspråkiga i staden utan också svenskspråkiga.

För de svenskspråkiga skolorna är det nämligen viktigt att det finns en språkbadsklass på finska sidan eftersom språkbadsklassen kan ta emot sådana tvåspråkiga elever som inte klarar sig i de svenskspråkiga skolorna.

-Det här är också viktigt, säger Nyberg.

Nybergs åsikt är ändå att skolsektorn inte vill att det satsas mera resurser på språkbad på svenska.

Marina Sabelström hör till pionjärerna inom språkbad på svenska i Åbo. Hon grundade den första språkbadsgruppen inom dagvården redan 1987 och har följt med utvecklingen sedan dess.

Sabelström tycker att Åbo stad gott kunde lyfta på svansen lite då det gäller de finskspråkigas möjligheter att delta i språkbad på svenska. Eventuellt kunde det bidra till att bygga upp en positiv image för staden, tror Sabelström.

Men liksom Killström drar hon sig för att ta ställning till om det behövs fler språkbadsgrupper i staden.

Den möjlighet till språkdusch som Folkhälsan sedan i fjol våras erbjuder på daghemmet Gunghästen, och som snabbt lockat en grupp på tretton barn, kan ändå bidra till att trycket på fler språkbadsgrupper blir större.

Sabelström skulle också välkomna en opartisk utredning gällande språkbadandet, dess effekter, eventuella fördelar och nackdelar samt möjligheter att utvecklas.

Största fördelen med det svenska språkbadet för finskspråkiga barn i Åbo är enligt Sabelström den gemenskap som gruppen bygger upp. Från att barnen som 5-åringar börjar i språkbad följer samma personal barnen ända tills de gått ut förskolan. Sedan fortsätter gruppen till årskurs ett och följs åt tills de får sina avgångsbetyg på nian.

-Den andra stora fördelen är förstås att barnen lär sig svenska och att deras inställning till språk över lag är positiv, säger Sabelström.

 

Åbo stads bildningsdirektör tvivlar
på det stora intresset för språkbad

Enligt bildningsdirektör Timo Jalonen är det fritt fram att grunda nya grupper och klasser, om det finns efterfrågan. Hans åsikt är att det inte finns det.

Åbo stads bildningsdirektör, Timo Jalonen, har svårt att dölja sin irritation då ÅU ringer upp för att fråga hur han ställer sig till fler språkbadsgrupper på svenska för små barn och större eller fler språkbads-klasser för de äldre barnen.

-Den här saken utreds varje år eftersom det förekommer uppgifter om att hur många som helst skulle vara intresserade av språkbad men att staden på något sätt sätter stopp för det, säger Jalonen och fortsätter:

-Det sprids sådana här lögner hela tiden men det stämmer inte överhuvudtaget att staden skulle agera bromskloss. Det bara inte finns tillräckligt många intresserade. Vi hindrar ingen från att studera svenska och vi grundar precis så många grupper det behövs men utbudet nu är större än efterfrågan. Det är problemet. Tyvärr är svenskans ställning i dag sådan att svenska upplevs som ett tvång och motbjudande i många familjer. Inte ens i ett tvåspråkigt Åbo finns det intresse. Tyvärr, säger Jalonen.

Enligt Jalonen finns det inget som hindrar att det antas fler än 25 elever till språkbadsklasserna och att det vid behov grundas parallellklasser – om det bara skulle finns hugade elever.

Varför skolan ändå inte tar emot fler än 25 elever i språkbadets årskurs 1 kan Jalonen inte svara på.

I år ansökte 27 elever om att få börja i språkbadsklassen men bara de 25 som hade gått i språkbadsdagiset fick plats.

Angående intresset för att anmäla barn till språkbadsdagiset har Jalonen den uppfattningen att många nog anmäler sina bebisar men att de sedan då det kommer till kritan inte är intresserade.

Jalonen baserar sin uppfattning om intresset för språkbad på svenska i Åbo på en utredning som togs upp i bildningsnämnden i januari 2017. Uppgifterna i utredningen speglade läget våren 2016 och då fanns det några lediga platser i alla andra språkbadsklasser utom årskurs 1 och årskurs 7.

 

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*