Rådjur dödades av lodjur i närheten av Dragsfjärdsdagis
Inte mycket kvar. Mikael Sundberg kunde ändå se att det här har varit ett rådjurskid som dödats av ett lodjur. Lon har flera gånger återvänt för att äta och också dragit kadavret längre in i skogen. Foto: Hedda Kainz
Det är inte varg utan lodjur som har jagat här.
Det blev Mikael Sundbergs slutsats då han i söndags besökte Kärra för att granska det som fanns kvar av ett rådjurskid som hade fällts nära Furubo daghem, mellan stranden av insjön Dragsfjärden och Gamla posthuset.
– Rådjurskalvar har mjuka ben så det är inget under att revbenen var knäckta, det kan också en lo göra. Dessutom fanns märken i halsen som går bra ihop med lodjurens beteende, de sätter in sitt angrepp där, säger Sundberg som vid Kimitoöns jaktvårdsförening koordinerar rovdjursiakttagelserna.
Han tillägger att inga observationer om vargar har rapporterats de senaste tre veckorna på Kimitoön.
– Det har säkert att göra med att det blir mörkt tidigare, det är helt enkelt svårare att se dem, säger han.
Sundberg tillägger att alla som tror sig ha hittat vargspillning på Kimitoön ska sätta det i en plastpåse i frysen och därefter kontakta honom. Det beror på att Naturresursinstitutet Lukes har valt Kimitoön till område där vargspillning ska tas till vara för dna-tester.
Långa svansar
Leena Penttilä som bor nära platsen där rådjuret i fredags fälldes, är fortfarande fundersam över vad hon såg i ficklampans sken tidigt i fredags på morgonen då hon var ut med hunden.
– Vi var bara på gården, men mellan vårt hus och sjön finns en obebyggd remsa där djur brukar röra sig. Nu såg jag två långa svansar och hörde hur två stora djur sprang längs stranden utan att på minsta vis skygga för ficklampsskenet. Älgar och hjortar är jag van att höra så jag vet hur det låter då de springer. Rävar är en möjlighet men de brukar väl inte springa i par och inte heller höras, då de springer.
– Så jag vet inte vems svansar jag såg men lite fundersam blev jag nog, säger hon.
Hundar vägrar
Också hundägare i byn är fundersamma. Av orsaker som de inte känner till vägrar hundar att komma med om promenaden verkar gå mot Glois strand.
– Min hund stannar och vänder om redan på skogsvägen just efter höghusen, säger Hedda Kainz.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.