Postgången är ett problem – ökande kostnader och färre alternativ för Postens kunder

Finska staten äger 100 procent av Posti Group Abp. Posten har i dag flera verksamhetsgrenar och bolaget har verksamhet i 11 olika länder. För Posten verkar det viktigaste vara bolagets lönsamhet, inte kundernas behov.

I dagens samhälle får man lära sig att det mesta inte är som det varit tidigare. Vidare kan man konstatera att förändringstakten ökar. På något vis verkar det som om pengarna tagit slut, speciellt för staten. De bolag som staten äger, även de som staten äger till 100 procent, finns till för att generera pengar till staten, även om det är fråga om tjänster som finländarna dagligen behöver.

Utvecklingen i riktning mot att allt ska vara lönsamt har också sitt pris. Om man är beredd att betala mera, så är väl denna utveckling ganska acceptabel. Är man inte beredd att betala mera, så kommer många saker som man är van vid, att upphöra. Hur mycket är man exempelvis beredd att betala för att få sin papperstidning hem varje dag?

Posten i Finland, som numera saknar ett namn på svenska, har verkat i snart 400 år. Mycket har hänt under åren, men speciellt de senaste åren har förändringen varit dramatisk. Volymen på brev och tidningar som Posten hanterar har minskat, medan antalet paket ökar. Förändringen i människornas beteende måste man acceptera, men det är svårare att acceptera det denna förändring leder till. Färre brev och tidningar betyder högre enhetspriser på Postens tjänster, för såväl företag som privatpersoner.

Inför år 2019 aviserar Posten avgiftshöjningar på 5 till 15 procent. Enligt Postens egna uppgifter kommer cirka 96 procent av bolagets omsättning från företag och samfund. De viktigaste kunderna för Posten kommer från bolag inom handel och media. Prishöjningar på upp till 15 procent betyder att Postens storkunder drabbas hårt. När kommer den dagen, då det inte mera, av ekonomiska orsaker, är möjligt att producera och framförallt distribuera papperstidningar?

I dagens läge delar Posten ut cirka hälften av dagstidningarna i Finland. Den andra hälften delas ut av olika privata bolag. Dagsutdelningen sköts av Posten medan den tidiga morgonutdelningen sköts av både privata bolag och av Posten. Morgonutdelning av tidningar sker främst i tätorter. Det här betyder att det i nästan samtliga tätorter finns utdelning två gånger per dag under vardagar. Dessutom kan det hända att det ännu kommer en tredje utdelning, om till exempel paket delas ut.

Det finns privata konkurrenter till Posten, men ändå är branschen ännu starkt reglerad. I praktiken styrs branschen och den dagliga verksamheten av styva strukturer, rutter och transportintervaller. Att transportera en tidning från Salo till Ekenäs, cirka 60 kilometer, är en komplicerad operation. Den normala rutten för tidningen är Salo-Lundo-Helsingfors-Ekenäs. Utdelningstidtabellerna och rutterna styrs av Postens effektivitets- och vinstkrav, inte av kundernas behov.

Vill man sammanfatta Postens verksamhet kan man säga att Posten årligen erbjuder sina företagskunder flera nya problem och färre möjligheter. Att bedriva verksamhet i aktiebolagsform enligt den modellen torde vara möjligt bara om ägaren är finska staten. Posten har ett förvaltningsråd, som består av 12 riksdagsledamöter. Det skulle vara av stort intresse att veta hur medlemmarna i förvaltningsrådet upplever sin mission? Det är helt naturligt att medlemmarna i Postens styrelse driver Postens intressen, det är deras lagstadgade uppgift.

När man blickar framåt, kan man vänta sig ännu besvärligare verksamhetsförutsättningar för samtliga som behöver använda Postens tjänster. Lösningen och räddningen finns i att hela systemet med utdelning av olika leveranser ses över. Att se över systemet är möjligt, eftersom det finns lagstiftning som styr ramarna för verksamheten. Att fortsätta som nu, är inte ett alternativ. Eller egentligen är det ett alternativ bara om man i sin helhet övergår till elektroniska brev och tidningar. Det är också en möjlig väg framåt, men inte en särskilt populär sådan, i alla fall inte ännu.

För många är papperstidningen en viktig del av vardagen. Papperstidningens framtid är nära förknippad med kostnaderna för distributionen. De närmaste åren kommer ändå att bli avgörande för papperstidningens framtid. Hur mycket är man beredd att betala för att läsa en papperstidning i stället för att läsa samma tidning elektroniskt? Om ett antal år kommer den elektroniska tidningen att på allt flera ställen finnas tillgänglig på kylskåpsdörren och vara inbyggd i vardagsrumsbordet.

Vill man se positiva saker i Postens verksamhet gäller det många tjänster riktade till privatkunder. Posten har lyckats bra med att modernisera sin verksamhet och flytta kundbetjäningen till samarbetsparter, som betjänar kunder från tidig morgon till sen kväll. Likaså har Posten varit föregångare med nya tekniska lösningar, Smartpost är ett bra exempel.

Det finns ingen återgång till färggranna postbussar och gemytliga postkontor i alla byar. Det är inte heller sannolikt att finska staten börjar använda skattemedel för att finansiera postutdelningen. Därför behövs det helt nya lösningar.

Övergången från gårdagens pappersnyheter till dagens direktsända nyheter på webben har pågått en tid. Förvandlingen fortsätter, redan Postens prissättning visar att pappret kommer att bli en lyxvara, för dem som är beredda att betala.

2 Kommentarer

  1. Hej Anita,

    ÅU delas ut med dagsutdelningen i Salo. Det här på grund av att vi har så få tidningar som delas ut i Salo. Det finns tyvärr inte möjligheter att övergå till den tidiga morgonutdelningen med nuvarande volym. Inkommande veckoslut är alla artiklar på åu.fi öppna. Gå gärna in och titta.

    Med vänlig hälsning,
    Tom Simola, ÅU

  2. Kanske ni nu kan överväga att dela ut Å.U. i övrigt Salo samtidigt som Hbl.o Salon Seudun Sanomat? Har önskat att så skulle ske i tiotals år,utan framgång. Mvh,Anita Sonntag

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*