Polisen varnar för nätfiskebrott

Svara nej! Om du på nätet eller per telefon på något sätt blir uppmanad att meddela dina nätbankkoder, ditt bank- eller kreditkortsnummer och användaridentifikation för korten eller ditt kontonummer är svaret ett definitivt nej, påminner polisen.
Polisen påminner om att personuppgifter eller bankkoder aldrig ska avslöjas om någon begär dessa via telefon, e-post eller textmeddelande.

I dessa fall är det nämligen vanligen fråga om kriminella nätfiskare som försöker bedra dig på pengar.

– Polisen, Cybersäkerhetscentret och bankerna har blivit underrättade om nätfiske som vanligen har gällt bankkoder och e-postkonton. Sådana meddelanden skickas för det mesta per e-post, men på sommaren kom de också som textmeddelanden. Det är alltså nätbedragare som är framme, säger polisinspektör Jyrki Aho vid Polisstyrelsen.

Nätfiskebrottslighet eller s.k. phishing innebär att e-postmeddelanden maskeras så att de liknar kundtjänstmeddelanden från kända företag, till exempel banker.

Via en länk som finns i meddelandet öppnas en webbsida som ser riktig ut och där mottagaren ombeds mata in sina uppgifter.

Nätfiskemeddelandena är skrivna så att du själv är aktiv och lämnar ut konfidentiella uppgifter till brottslingar. Som orsak till att uppgifterna behövs anges till exempel att din användarinformation måste uppdateras.

Du kan alltså få ett e-postmeddelande där du uppmanas logga in på en tjänst omedelbart med dina bankkoder. Du underrättas också om att om du inte gör det kommer ditt bankkonto att stängas.

– Bankerna, kreditkortsbolagen och polisen skickar aldrig sådana meddelanden till sina kunder. De ringer inte heller upp kunder för att begära sådana uppgifter, påminner Aho.

– Lämna alltså aldrig ut dina uppgifter. Om du på nätet eller per telefon på något sätt blir uppmanad att meddela dina nätbankkoder, ditt bank- eller kreditkortsnummer och användaridentifikation för korten eller ditt kontonummer är svaret ett definitivt NEJ.

Polisens statistik avslöjar att det totala antalet nätbedrägerier (bedrägerier och betalningsmedelsbedrägerier samt försök) 2016 uppgick till något över 40 000. Nästan hälften av dessa, dvs. cirka 18 000, skedde på internet.

– Bedrägerierna har verkligen flyttat sig till nätet: antalet nätbedrägerier har ökat samtidigt som antalet övriga typer av bedrägerier har minskat. Framtidsprognosen ser likadan ut. Som en spelplan för brottslingar möjliggör internet en omfattande form av brottslighet som hela tiden utvecklas. För att bekämpa denna brottslighet måste alla som använder nätet identifiera riskerna och känna till hur de kan undvikas, säger Aho.

Jyrki Aho betonar att internet också omfattar mycket bra tjänster som underlättar vardagen. Datasäkerheten i datorer, surfplattor och smarttelefoner är dock mycket viktig.

– Kom ihåg att uppdatera anordningarnas tillämpningar och program. När du använder din nätbank ska du alltid använda en säker nätförbindelse (https://…).

Öppna aldrig nätbanken via någon länk som finns i ett e-postmeddelande.

– Om din nätbank känns främmande eller om du inte får fram till exempel kontohändelser eller kan göra betalningar ska du avbryta sessionen och kontakta bankens kundtjänst, säger Jyrki Aho.

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*