Ovisst öde för irakier som togs i förvar i Åbo

Ovisst öde. Under vintern och våren väntas tusentals negativa asylbeslut. Inrikesministeriet hoppas att irakier som nekats asyl lämnar landet frivilligt. Att tvångsavvisa personer är svårt eftersom Finland inte har något avtal om sådana åtgärder med Irak. Lehtikuva

Migrationsverket, polismyndigheten och domstolsväsendet gör allt för att vinterns våg av negativa asylbeslut inte ska resultera i att antalet papperslösa i landet ökar.

Personer som nekats asyl men som inte frivilligt återvänt till hemlandet tas i förvar.

ÅU har varit i kontakt med två av dem.

Irakierna Karrar Mukheef Ali Adwani, 23, från Bagdad, och Hayder Sabah Azeez Al-Hatemi, 25, från provinsen Dhi Qar, sökte asyl i Åbo sensommaren 2015.

Till Migrationsverket har Ali Adwani uppgett att han har kritiserat religiösa ledare och milis i Bagdad och anklagat dem för terrorism. Efter det fick han veta att hans liv är i fara.

Al-Hatemi flydde undan milisen som vill att han ska slåss i deras led. Al-Hatemis bröder anslöt sig till milisen. Den ena är nu död, den andra försvunnen.

I fjol somras nekades irakierna asyl. Senare under hösten förkastades deras besvär av Helsingfors förvaltningsdomstol och de uppmanades av polisen att lämna landet före årets slut.

Irakierna valde att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

I fredags kallades båda till polisstationen i Åbo för samtal. I samband med det togs de i polisens förvar och placerades i häkte.

Av dokument framgår att polisen ansåg att det fanns skäl att anta att irakierna var på väg att gå under jorden eller på annat sätt försvåra att utvisningen verkställs.

I söndags beslöt en tingsrättsdomare, på fem minuter enligt Ali Adwani, att irakierna ska förpassas till utvisningsenheten i Krämertsskog i Helsingfors.

Där befinner de sig nu, i ett rum med ytterligare en asylsökande och utan möjligheter att röra sig fritt.

Tagen i förvar. Karrar Mukheef Ali Adwani tog den här bilden i häktet i polisstationen i Åbo. Hayder Sabah Azeez Al-Hatemi väljer att inte förekomma på bild. Foto: privat

Irakierna bestrider att de, som polisen säger, var på väg att gå under jorden.

De säger att de vill samarbeta med myndigheterna och hoppas att en ny juridisk process ska vara till deras fördel.

Men det som främst talar emot flyktmisstanken, enligt irakierna själva, är att de är rotade i Letala, 60 kilometer norr om Åbo, där de bor på flyktingförläggningen.

Ali Adwani hade för avsikt att skaffa ett arbetstillstånd i måndags eftersom han har fått löfte om en arbetsplats från och med slutet av januari.

Al-Hatemi har redan ett jobb. Sedan november i fjol jobbar han på bageriet Laitilan leipä.

– Jag borde vara där nu, säger han.

Inga Heinonen, förman på Laitilan leipä, säger att det inte fanns någon risk att Al-Hatemi skulle fly. Hon tycker att polisen agerat extremt.

Heinonen säger att hon lärt känna irakiern väl. Julen är en hektisk tid på bageriet och han har jobbat dubbelskift och lärt sig finska på köpet.

– Under de 22 år jag har varit här har jag lärt mig känna igen bra arbetstagare. Al-Hatemi hör till de bästa. Han är hjälpsam och nästan för snäll.

Kommissarie Marko Heikkilä vid polisen i Åbo kan inte kommentera irakiernas fall och säger att beslut om frihetsberövande fattas från fall till fall.

– Oftast sker det då personen avviker från tidigare överenskommelser.

Heinonen, som uppfattat att Al-Hatemi kallats till polisstationen för ett samtal enbart, närvarade själv då tingsrättsdomaren beslöt att han skulle sändas till enheten i Krämertsskog.

– Hjärtat brast då jag såg hur svår situationen är för honom. Men jag är bara en vanlig medborgare och lagen är lagen.

Hon hoppas trots det att hans fall omprövas.

– Om situationen får en lösning har han alltid ett jobb att återvända till.

Men hurdan lösning situationen får är oklart.

Irakierna hoppas att deras asylansökan ska behandlas på nytt, men för att Högsta förvaltningsdomstolen ska fatta ett sådant beslut krävs att ny information om deras fall kommer fram.

Situationen kompliceras ytterligare av att Finland, liksom övriga EU-länder, inte har ett avtal om utvisningar med Irak.

I praktiken innebär det att Irak vägrar att ta emot irakier som utvisas med tvång, såvida de inte har alla nödvändiga ID-handlingar eller har dömts för ett brott i Finland.

Irak accepterar inte tvångsutvisningar eftersom stora grupper besvikna unga män ses som ett hot mot den inre säkerheten, rapporterade Helsingin Sanomat i december.

Dessutom ger situationen de irakiska myndigheterna en fördel då man förhandlar med Finland om ett avtal.

För en månad sedan strandade de här förhandlingarna då en finländsk delegation besökte Bagdad.

När de återupptas i Helsingfors i februari hoppas Inrikesministeriet kunna övertala den irakiska regeringen med löften om ekonomiskt stöd och hjälp i krishantering och utbildningsfrågor.

Också grundandet av en finländsk ambassad i Bagdad finns på förhandlingsbordet.

I fjol tvångsutvisades färre än 100 irakier från Finland. I år kommer antalet negativa asylbeslut att stiga till omkring 10 000.

Kommisarie Marko Heikkilä bedömer att polisen i Åbo allt oftare kommer att ta asylsökande i förvar.

Också statsmakten räknar med att utvisningsenheterna kommer att vara i flitigt bruk.

Enligt de direktiv som en ministergrupp i utlänningsärenden offentliggjorde i slutet av fjolåret har man utökat kapaciteten på enheter likt den Ali Adwani och Al-Hatemi hålls på.

Enligt utlänningslagen kan personer hållas i förvar i upp till ett år om en avvisning visar sig vara omöjlig.

Ali Adwani och Al-Hatemi har ett nätverk av stödtrupper.

De misstänker att myndigheternas agerande är ett försök att skrämma andra asylsökande till att återvända frivilligt.

 

Ändrat 11.1, klockan 8:35: I en tidigare version stod att stödtrupperna planerar en ljusvaka utanför enheten i Krämertsskog. Den kommer inte att hållas.

 

Centrala paragrafer

  • Enligt utlänningslagen 117a§ och 121§ kan utlänningar tas i förvar om polisen ska verkställa en utvisning och det finns anledning att tro att hen ”kommer att hålla sig undan, avvika eller på något annat sätt avsevärt försvåra fattandet av beslut”.
  • I polishäktet kan utlänningar hållas i högst fyra dygn, sedan ska åtgärden tas upp i tingsrätten som fattar beslut om frigivning eller fortsatt förvaring (124§).
  • 127§: ”Den som har tagits i förvar ska friges senast sex månader efter det att beslutet om tagande i förvar fattats. Tiden för hållande i förvar får emellertid vara längre än detta, men dock inte överskrida 12 månader, om den som tagits i förvar inte samarbetar för att tillbakasändningen ska kunna genomföras eller sådana handlingar som behövs för tillbakasändningen inte fås från ett tredjeland och verkställigheten av avlägsnandet ur landet fördröjs av denna orsak.”

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.


*